Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Faunistiskt småplock från Tärnafjällen och Västerbottens kustland. Av Otto Holm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
därutanför i början av juni och sedan utkläckts av en höna. Ute
vid Grossgrundet sågo i senare hälften av augusti ett par
personer från Umeå en familj av 5 grågäss. Eljest var fågellivet
fattigt även här. Havsörnarna, som de båda föregående
somrarna upprepade gånger sågos vid Ostnäs, dels ensamma,
dels parvis och med all säkerhet häckade i trakten, såsom
jag berättat i Vbns jaktvårdsförenings årsbok 1929, visade
sig tyvärr icke nu. Fisktärnorna, som t. ex. 1930 funnos
överallt, lyste ock nu med sin frånvaro.
I en uppsats om de bottniska själarna i Fauna och Flora
1921 har jag (sid. 251) omnämnt en del fåglar, som bruka
passa på själen, då han kutar, för att kalasa på »lia»,
efterbörden, o. d., och bland dem en trutart, som av befolkningen
kallas »slokustruten» eller »slöken». Denne hade jag icke
kunnat identifiera, men uttalade den förmodan, att det var
havstruten, som betecknades med det egendomliga namnet. I
Västerbottens läns hembygdsförenings årsbok 1923, där den
ifrågavarande uppsatsen med några smärre ändringar och
tillägg blev införd, säger jag mig däremot vara övertygad om
att det är Vittruten (Larus hyperboreus), som avses, och
denna min uppfattning blev ej långt därefter bekräftad, då
fyrmästare C. G. Rutkvist på Holmögadd till mig
överlämnade en skjuten »slokustrut», som visade sig vara en ung
vittrut. Men otänkbart ansåg jag det då vara, att denna
högnordiska trutart skulle kunna förekomma som häckfågel i dessa
trakter. Numera är jag icke så alldeles säker på den saken.
Befolkningen påstår med bestämdhet, att »slöken» kläcker
flerstädes på skären. I Västra Kvarken har sedan lång tid varje
år ett par häckat på skäret Skepparkallen eller någon gång
på det närbelägna Vasagrundet, och från vardera platsen
finnes i Umeå läroverks samlingar ett ägg. Det ena har skänkts
av herr Oskar Marklund från Ostnäs, numera i Umeå, och
hittades av honom på Skepparkallen 21/5 1929. Då han vid
tillfället i fråga kom upp på skärets högsta punkt, såg han
truten flyga bort från den del av skäret, där han sedan
hittade boet. Den var ovan ljust grå. Några andra måsar eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
