Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En märklig sik från Lappland. Av Einar Lönnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN MÄRKLIG SIK FRÅN LAPPLAND 63
faktum utan att kunna lämna en antaglig förklaring härför.
Då i detta fall det är fråga ej blott om fiskens storlek utan
även om dess fetma, kan det uppenbarligen stå i förbindelse
med större eller mindre tillgång på näring. Av det ovan
anförda har framgått, att den feta jättesiken, som Riksmuseum
nu erhållit, uteslutande, så vitt man kunnat se, levt av
husmaskar, d. v. s. larver av nattsländor (ofta även kända under
namnet laxmygg). Under sådana omständigheter skulle det
periodiska uppträdandet av stor och fet sik möjligen kunna
bero på ett periodiskt uppträdande av nämnda insekter.
Om man nu frågar, till vilken av våra namngivna svenska
sikformer hör denna sik, så är det ingalunda lätt att avge
något bestämt svar härpå. Våra sikar uppträda, såsom är
väl bekant, i en massa olika former och vetenskapsmännens
uppfattning av dem är ingalunda samstämmig. I många fall
är visserligen klassificeringen ej förbunden med så stora
svårigheter, emedan det finns formgrupper, som äro mera allmänt
spridda och sinsemellan i huvudsak överensstämmande. I andra
fall åter är det mycket kinkigt att uttala ett bestämt omdöme
om en enstaka sik, bl. a. emedan man ej känner till
variationens omfattning och de förändringar, som en viss form
möjligen kan genomlöpa under sin utveckling, m. fi. andra
faktorer. Vissa egenskaper hos sikarne, framförallt
gälräfs-tändernas antal, täthet och utbildning, stå i direkt sammanhang
med levnadssättet och födans beskaffenhet. Detta är helt
uppenbart, men i vilken grad levnadsomständigheterna kunna
inverka på andra egenskaper är åtminstone mindre väl känt.
På grund av den ytterligt stora formrikedom, som sikarne
förete, synes det dock ligga inom rimlighetens gränser, att
förändringar skola kunna uppstå, som äro så att säga av lokal
natur. D. v. s. de beteckna lokalraser. Men om och i vilken
mån levnadsomständigheterna ha förmåga att framkalla vissa
egenskaper, veta vi ej. Om man emellertid antager, att en
sikform A. under vissa livsbetingelser förr eller senare påverkas
i en viss riktning, så att den antager en viss prägel, bör det
också kunna tänkas, att en annan från början olikartad sikform
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
