Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En märklig sik från Lappland. Av Einar Lönnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
EINAR LÖNNBERG
B., som blir försatt i samma eller en alldeles likartad miljö,
påverkas i parallell riktning. De båda formgrupperna böra
sålunda i större eller mindre grad konvergera och bli lika
varandra, men då utgångsstadierna voro olika, kunna tvenne
fall inträffa. Antingen uppstå två lika former, som trots
överensstämmelser ej äro besläktade med varandra, eller också
tvenne former, som vunnit en viss likhet, men ändock
bibehållit vissa ursprungliga egenskaper, som särskilja dem. Om,
såsom antagligt kan vara, dylika tilldragelser mångfaldiga gånger
upprepats, då kan det naturligt nog vara ganska svårt för
systematikern att avgöra, till vilken grupp en viss sikform
skall ställas.
Docenten H. Rendahl och undertecknad ha tillsammans
undersökt siken från sjön Godon i syfte att taga reda på, med
vilken namngiven form den närmast överensstämmer. Det bör
därvid genast framhållas, att det redan av den orsaken är
svårt att komma till något avgörande resultat, emedan vissa
författare huvudsakligen lägga endast eller huvudsakligen vissa
egenskaper till grund för sitt bedömande av formernas
sammanhang och ställning. Sålunda anser den Thienemannska
skolan gälräfständernas antal och storlek vara det egentligen
normgivande. Andra författare åter lägga mera vikt på vissa
relativa mått och dimensioner. En annan svårighet ligger däri,
att de mellaneuropeiska sikarne ej blivit på tillfredsställande
sätt jämförda med de nordiska, resp. nordostliga. Vi måste
därför i det följande inskränka oss till att med stöd av
föreliggande fakta och litteratur söka bestämma den nu
föreliggande sikens ställning bland det stora antal sikformer, som
mer eller mindre tydligt behandlats i litteraturen.
Vid bestämningsarbetet ha vi efter vartannat nyttjat olika
författares indelningsgrunder. Då vår sik har ett ringa antal
glest sittande gälräfständer är det alltså endast behövligt att
jämföra den med sådana. Men dessa glesräfsade sikar pläga
samtidigt vara högnosade (i motsats mot de med talrika
gälräfständer försedda, som äro lågnosade). De högnosade skola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
