Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ornitologiska bidrag från Närke. Av Erik Rosenberg (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORNITOLOGISKA BIDRAG FRÅN NÄRKE
85
Milvus milvus Lin.
Genom något missöde kom inte gladan med i
redogörelsen av 1921, det skulle annars stått, att denna fågel visar sig
ibland i början av augusti vid slättsjöarna. Vid Sottern har
gladan studerats och fotograferats vid boet av S.
Hörstadius. Själv har jag brukat bese ett par, som årligen bor vid
en sjö i Götlunda socken. Hr Axel Adolfsson såg en
enstaka fågel vid Hasselfors i juli 1930. Utmärkande för gladan
är alltså, att hon under häckningstiden föredrar skogssjöarna
framför slättsjöarna, trots de senares mänskligt att döma långt
rikare livsbetingelser.
Limosa lapponica Lin.
Myrspoven höres rätt ofta nattetid på sträcket i maj och
augusti—september. 11 aug. 1931, då A. Wihlstrand och
jag rodde ut på Hjälmaren i gryningen, fingo vi se tre
vadare, som avtecknade sig på en sandbank vid Svartåns
utlopp. Jag tydde dem som gluttsnäppor, men då min kamrat
ville se dem på närmare håll, rodde vi intill, och då befunnos
fåglarna vara myrspovar. De togo ingen notis om oss, där
vi sutto pratande och rökande på tio meters avstånd,
närmare kunde vi inte komma sandbanken med ekan. Skrämda
av ett avlägset skott lyfte fåglarna och svängde bort tätt över
våra huvuden, utstötande sina korta, skrockande »öh», men
de återvände strax och fortsatte att traska omkring i
vattnet, som nådde dem till magen, och stöta med sina långa,
något uppsvängda näbbar i bottnen som beckasiner. Två av
fåglarna voro gråa, medan den tredje på halsen hade
rostbrun färg. Jag väntade otåligt att solen skulle höja sig över
vassbänken intill, men de flögo plötsligt och omotiverat bort
just innan det blev fotograferingsljust.
I Ekmans »Djurvärldens utbredningshistoria» finnes på
sid. 355 en karta, som anger myrspovens häckningsområde
och flyttningsvägar. Alltid, då jag iakttagit flyttande exemplar
av denna art, vilket skett såväl vid Örebro som Lund, har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
