Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En liten samling av vertebrater från Mongoliet. Av Einar Lönnberg och N. Gyldenstolpe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN LITEN SAMLING AV VERTEBRATER FRÅN MONGOLIET ] I 3
Sikkim sträcker sig genom östra Tibet till östra
Nan-Shan-. bergen. Slutligen finnes i Kina söder om större delen av det
område, som P. p. anderssoni intager, den blåvingade och
blå-stjärtade P. p. sericea Gould, vars olikhet förut framhållits,
varvid även dess stora och grova fötter omnämnts. Såsom
ett bevis för detta sistnämnda förhållande kan här nu omtalas,
att på konserverade torra exemplar tarsens största tjocklek
mittpå hos sericea är 6—6,5 mm., men hos anderssoni blott
4,5—5 mm. Detta gör mera i verkligheten än det ser ut på
papperet. Sålunda är P. p. anderssoni så att säga inkilad utan
övergångar mellan tre andra alldeles olika skatformer. Då
den är mindre och svagare byggd än alla de andra, skulle det
kunna tänkas, att den så att säga är en förkrympt hungerform,
då den åtminstone i huvudsak lever inom ett ökenartat och
sannolikt på föda tämligen fattigt område. En parallell
härtill är, såsom anmärkts förut (årg. 1931, sid. 152—3), en
små-fotad alpkråka, Pyrrhocorax p. brachyphas.
Bland de övriga fåglarna är det egentligen blott en, som
ådrager sig särskilt intresse, nämligen en mongolisk klippduva,
Columba rupestris. Av denna art, som skiljer sig från den
vanliga klippduvan genom ett brett vitt band innanför den
skiffersvarta stjärtspetsen, ha tvenne raser uppställts. Den
ena av dessa, som kallats C. r. turkestanica But., skall
särskilt på undersidan vara ljusare än huvudformen och
dessutom större med vinglängd 223 — 243 mm., mot 218 — 230 mm.
hos huvudformen. I Riksmuseets samlingar äro de mörkaste
exemplaren av Columba rupestris från Korea och Kiachta och
sålunda de mest typiska. Betydligt ljusare äro de, som komma
från östra Mongoliet liksom den från Belimiao och de likna en
från Minshan i Kansu. Allra ljusast äro några ex. från
Chan-tingri och Baimgol i Tienshan-området. Klippduvan från
Belimiao är visserligen som sagt ljus, men dess vinglängd är
blott 223 mm., så att det är sålunda ovisst om ej variationen
i färg är oregelbunden och sålunda ej rasmärke.
De båda övriga fåglarna äro ej särskilt märkliga. De
utgjordes av en stepphöna Syrrhaptes paradoxus, och en skogs-
8 — 32397. Fauna och Flora 1032. Häft. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
