Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Våra Sylvia-arters sång och läten. Av Elving Welander.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅRA SYLVIA-ARTERS SÅNG OCH LÄTEN
I2Q
Motiv.
Var. i.
Var. 2.
Vivace
w I P% i m
n\
mm
Var. 4.
j i fi nr*
Svarthättans slutmotiv med variationer.
Men man återger motivet med variationerna allra bäst
genom att vissla. De tre sista tonerna i motivet (16-del. och
8-delen) bilda en slags drill. Samma toner i slutet av var. 4
kan saknas eller kan som i var. 1 drillen förvandlas till tre
nedåtgående toner. För övrigt hänvisar jag till mitt
bredvidstående försök till uppteckning. Det är just detta varierande
slutmotiv med drillen, som är karakteristiskt för hennes sång
och som gör, att den blir mer omväxlande än trädgårdssångarens.
Svarthättan har vidareutbildat trädgårdssångarens enahanda
tema och blivit en visselkonstnär av rang, l:a tenoren i
Sylvia-kören. Själv njuter jag mer av svarthättan än av
trädgårdssångaren. Svarthättan är också en mycket flitig sångare, ehuru hon
som sina släktingar mest sjunger under morgontimmarna.1 Med i
regel blott 4-5 sekunders mellanrum följa stroferna på varandra,
och deras tidslängd brukar variera mellan 5—7 sekunder.
Den muntra sången ljuder i trädgården och parken ända till
långt in i juli, då de flesta fågelstämmorna tystnat.
Ärtsångaren (Sylvia curruca L) börjar sin sång med ett
pianissimo, ej hörbart på längre avstånd. Denna svaga sats
på trädgardssangaremaner övergår omedelbart i en kraftig
fortedrill: dil-dil-dil-dil-dil, som tyska ornitologer återge med
didlidlidlidlidl. Drillen kan rätt bra imiteras genom att låta
tungspetsen hastigt oscillera mot gommen. Sven Nilsson
återgav den med klapp-klapp-klapp, som är mindre lyckat.
1 Ofta hör man dock svarthättans sång från lummiga trädkronor under
dagens lopp mycket flitigt. Red.
9—’32397- Fauna och Flora ’ig32. Häft. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
