Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På spaning efter vittruten. Av Otto Holm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PÄ SPANING EFTER VITTRUTEN
243
beskaffenhet. Detta kan ju ock växla betydligt efter
omständigheterna, men att samma par på en viss plats skulle, vid
lika tillgång, under olika år hopsamla än det ena, än det andra
materialet, förefaller mindre sannolikt. Huruvida paren tillhört
skilda arter, är icke möjligt, att avgöra, ehuru ju vissa
omständigheter måhända tala härför. Om vittrutar haft bo på
Vasagrundet 1931, kan det tänkas, att de även i år haft
häckningsplaner där, men blivit utkonkurrerade av havstrutarne.
Den 29/5 gjorde jag i sällskap med herr v. Post och
fyrmästare H. Bäckström på Stora Fjäderägg m. fl. en resa ut
till skären öster om Holmö-gruppen. Där besöktes först
Slokusågern (på generalstabskartan kallad Måsgrundet), sedan
gammalt känd som häckplats för »slokustruten». Nu var
den utplundrad och öde. På Lillklinthällorna var det något
bättre ställt, ehuru boplundrare utan tvivel varit framme
även där. På det bland dessa skär, där vi först togo i land,
var ingenting anmärkningsvärt att se, och på ett annat, beläget
på något mer än 400 m:s avstånd, kunde vi från det förra till
en början endast urskilja en tämligen stor koloni av
silltrutar. Men under det jag genom kikaren beskådade denna,
fick jag ögonen på en trut av helt annat slag, som vid
noggrannare mönstring visade sig vara en gammal vittrut. Den
iakttogs av oss en god stund, dels sittande, dels flygande helt
lågt någon kortare sträcka, varvid den så tydligt som möjligt
avtecknade sig mot de mörka klipporna, och alla kunde vi
med hjälp av kikarna förvissa oss om vingspetsarnas ljusa
färg.
Vi gingo nu ombord på vår motorbåt för att styra mot
platsen i fråga, men under det denna en kort stund skymdes
av en kobbe, som vi ströko förbi, passade vittruten på att
försvinna, tydligen flygande helt lågt, såsom »slökens» vana
är vid dylika tillfällen, ty i annat fall skulle den ha kunnat
iakttagas av oss. Sedan var den icke mer synlig. Vid
undersökning av skäret hittades åtskilliga bon av silltrut, de
flesta med blott 1 ägg, och på en sten ett stycke från stranden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
