Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en liten samling vertebrater frän det aleutiska området l8g
vänligen överlämnade till Riksmuseum. Bland dessa märktes
3 exemplar av ett slags teistefisk, som genast igenkännes
såsom en sådan på sin kroppsform och sitt allmänna utseende,
men som av amerikanska ichthyologer förts till ett särskilt
släkte och nu bär namnet Opisthocentrus ocellatus Tilesius.
En annan fisk, vars ställning också genast var klar, var en
hälleflundra i två exemplar. Den har beskrivits för några år
sedan av docenten Rendahl på material från Kamtschatka
och därför fått namnet Hippoglossus hippoglossus camtchaticus.
Den är att betrakta såsom en geografisk ras, vars utbredning
genom dessa exemplar visats sträcka sig över hela
Berings-havs-området. Den avviker från den vanliga hälleflundran bl. a.
genom fjällens byggnad och sin avsevärt större bredd mellan
ögonen. Återstående tre arter i den lilla intressanta
samlingen tillhöra familjen Cottidae, simpfiskar, och den
närstående Hexagrammidae, vilken senare lever i Stilla havets
nordliga område. Den representant för denna, som lic. Hultén
skänkt oss, är arten Pleurogrammus monopterygius Pallas.
Denna fisk går under namnet Atkafisk efter ön Atka bland
Aleuterna, där den är särskilt allmän. Den är en av de bästa
matfiskarna, säger Jordan, och blir omkr. 33 cm. lång. Till
färgen är den gul med svarta tvärband. Köttet lär vara vitt
och mjällt och i viss mån påminnande om sikens. Det är
mest omtyckt i saltat tillstånd. Till följd av sina kulinariska
egenskaper går den ofta under namn av »Atkamakrill». En
av simpfiskarna, Hemilepidotus jordani Bean, har band av fjäll
längs sidorna. Jordan uppgiver, att den kallas den »irländska
lorden». Aleuternas befolkning lär skatta den som matfisk,
ehuru köttet är segt och tämligen smaklöst. Den sista fisken
i samlingen är en jättestor simpa av släktet Myoxocephalus.
Den är ännu ej med full säkerhet till arten bestämd, emedan
till grund för beskrivningarna av simporna från dessa trakter
huvudsakligen använts helt små exemplar. Det är därför rätt
svårt att tillämpa dem på en fisk av dennas dimensioner.
Den har nämligen en längd av 655 mm, och huvudets bredd
är 220 mm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
