Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’4
john bernström
märkvärdigt nog på endast ett 50-tal meters avstånd från ett
kattugglebo.
Sturnus vulgaris L. är mycket allmän. Dess ankomst på
våren var under åren 1917—19 högst oregelbunden (4/ö 17,
16/3 18, 7* 19). Varpå denna oregelbundenhet beror är svårt
att säga; den är i varje fall icke, som man skulle kunna
förmoda, proportionell mot vårens ankomst i övrigt (jfr data för
islossningen). Äggläggningen sker däremot med största
regelbundenhet i början av maj, likaledes oberoende av
temperaturförhållanden. Data för nylagda kullar: tidigast 7& 18 (5 ägg),
senast u/s 20 (4 ägg). Ett bo (5/b 18) innehöll 2 rent kritvita
ägg, en sällsynt företeelse i naturen, ehuru vanlig i samlingar,
som ej noga skyddats för solljuset.
Pyrrhula pyrrhula (L.) är allmän som strykfågel under
vintern, men ses sällan under häckningstiden, då den drager
sig tillbaka till de tätaste och mörkaste granskogarna. Ett bo
nära Trinna Aborrtjärn i socknens sydligaste del innehöll d.
20/s 18 två nylagda ägg.
Loxia curvirostra L. sågs i trakten endast under den
stränga vintern 1916—17, men då i stora skaror. En av
författarens skolkamrater sade sig ha funnit tvenne korsnäbbon
med ungar i mars 1917.
Fringilla coelebs L. är mycket allmän. Hanarna återkomma
från vinterflyttningen i första hälften av april (i slutet av mars
vid Karlstad enl. Tenow). Ankomstdata ibU 17, 7* 18, 7* 19.
Data för nylagda kullar: tidigast J7s 19, senast 275 20 (i båda
fallen 5 ägg). — Ägg av den rödgrå färgtypen äro vanligast;
av nio iakttagna kullar var blott en blå. Fyra av dessa bon
voro lagda i låga granar på 1,5—2,5 m. höjd över marken, men
innehöllo icke desto mindre »röda» ägg. Boet med blå ägg låg
däremot 6 à 7 m. högt i en björk. Det synes, som om den
av Westerlund (I, p. 88) och många andra författare
framlagda hypotesen, att färgtypen hos bofinkägg skulle stå i ett
direkt förhållande till boets höjd över marken, så att högt
belägna bon skulle innehålla rödaktiga och lågt belägna blå ägg,
åtminstone i denna del av vårt land icke håller streck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
