Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till kännedomen om östra värmlands häckande fågelfauna i 5
Passer domesticus (L.) häckar allmänt vid alla större gårdar.
Tidigast observerade fullvärpta kull: 8/s 20 (5 ägg).
Emberiza citrinella L. sågs ofta på vårarna, men det
lyckades aldrig författaren att finna dess bo. Det är emellertid
ytterst troligt att den häckar i trakten. Ett bo funnet hösten
1920 under en videbuske hade förmodligen tillhört denna art.
Alauda arvensis L. är allmän och anländer om våren
ungefär samtidigt med staren. Ankomstdata: 17/3 18, 6.U 19.
Äggen läggas i slutet av maj: 28/b 17 (4 ägg), 25/5 20 (5 ägg).
Anthus pratensis (L.) synes vara traktens enda häckande
piplärka; man hade kunnat vänta att även påträffa Anthus
trivialis (L.), som är långt ifrån sällsynt under vårflyttningarna.
Ängspiplärkan är tämligen allmän på de större myrarna. Den
ruvande fågeln sitter mycket hårt på äggen, varför boet är
synnerligen svårt att finna. Ett bo d. 1/s 19 innehöll 5 starkt
ruvade ägg.
Motacilla alba L. ankommer vid samma tid varje år C/i 17,
11U 18, 12/4 19). Detta stämmer väl överens med de
iakttagelser, som Kolthoff (p. 552) gjort i Västergötland. Han
påpekar, att sädesärlans ankomst är oberoende av sen eller
tidig vår, och att den inträffar i Västergötland d. 2-10/4. Äggen
läggas i mitten av maj. Data: tidigast 13/s 18 (på takbjälke i
uthus, 6 oruvade ägg), senast 24/s 19 (under stenblock vid
sjö-strand, 6 obetydligt ruvade ägg). Utkläckta ungar sågos d.
Ve 19 (7 st.).
Sitta europaea L. förekommer ytterst sparsamt under
häckningstiden. I ekar vid Ackkärn och vid Lungsunds kyrkby
iakttogos fågelns med lera förminskade bohål.
Certhia familiaris L. är tämligen allmän. Den synes icke
häcka vid någon bestämd tid på våren; 1919 funnos nylagda
ägg såväl d. 5/b som d. 25/b. Äggen likna ofta svartmesens
och blåmesens; de av Westerlund (I, p. 121) omnämnda
matta skalfläckarna kunde icke urskiljas. Boet är nästan alltid
fäst mellan stammen och den lossnade barken på döda granar
eller granstubbar; kvistar och brunröda bastremsor hänga ut
genom springorna. Ären 1916—17 häckade ett trädkryparepar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
