Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till kännedomen om östra värmlands häckande fågelfauna i 7
Parus cristatus L. är allmän. I 18 fall av 20 observerade
voro boen lagda i björkstubbar — Westerlund (I, p. 53) säger,
att det lägges »ytterst sällan i lövträd». (Men Kolthoff,
p. 655, råder uppsättare av holkar för tofsmesen att fästa dessa
på lövträd, helst på björkstammar, och att kläda holkarna med
näver. Jfr även Lönnberg, p. 120.) I samtliga fall vittnade
färska spånor under boplatsen om att fågeln själv —
åtminstone delvis — uthackat bohålet. De flesta av dessa stubbar
voro starkt förmultnade och oftast fulla med större och mindre
hackspetthål; troligen utväljer tofsmesen en plats på stammen,
där redan förut finnes ett hål i den hårda nävern, och
fullbordar sedan själv sitt bo. — I trakten är denna den tidigast
häckande småfågelarten. Data: tidigast U 19 (5 oruvade ägg)
och 28/’4 18 (5 tämligen starkt ruvade ägg), i båda fallen värptes
således äggen före islossningen; senast ,0/n 20 (4 oruvade ägg).
Nykläckta ungar iakttogos dock så sent som d. 27/s 18.
Antalet ägg eller ungar var i 17 fall 5, i 3 fall 4.
Parus palustris L. är liksom följande art allmän. Data
för oruvade kullar: tidigast 9/5 20 (6 ägg), 2b/s 18 (4 ägg). De
flesta boen voro lagda i björkstubbar. Den största kullen
bestod av 9 ägg (17/b 20).
Parus atricapillus borealis de Selys-Longch. synes i
genomsnitt häcka något senare än kärrmesen. Av 14 kullar var en
onormalt tidig (e/5 20, 8 ägg), 12 mellan d. 17/5 och d. 23/5 och
den senaste d. 25/s 19 (8 nylagda ägg). I en kull (1T/a 18, 7
ägg) voro äggens fläckar klart orangegula. — Mycket har
skrivits om bobyggnaden och äggen hos de två sistnämnda
arterna. Kolthoff och efter honom Westerlund (II, p. 259)
ånge följande skillnader: Gråmesen finnes i barrskogar,
kärrmesen i lövskogar, trädgårdar och parker; i gråmesens bo
består balen nästan uteslutande av enbast, i kärrmesens av ull
och hår; gråmesen hackar själv sitt bohål eller utvidgar ett
förut befintligt, kärrmesen gör aldrig själv sitt böhål;
gråmesens ägg äro något mindre än kärrmesens. Dessa skillnader,
cruelty to take eggs, as in most cases tliey cannot be named with certainty
and are of no scientific interest.»
2 — 3419. Fauna och Flora 1934. Hätt. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
