Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i6
john bernström
sockengräns. Inom det här behandlade området har den aldrig
veterligen setts.
Anas platyrhyncha L. är en allmän häckfågel. Man finner
dess bo än vid de större insjöarnas stränder, än vid obetydliga
vattensamlingar inne i skogarna, ibland på fast mark, men
oftare under videbuskar på gungflyn. Stundom läggas äggen
helt nära människoboningar. Gräsanden påträffas ofta
simmande på de större mossarnas gölar, men synes icke häcka
vid dessa. Boen plundras ofta av kråkorna, vilket förklarar
att nylagda ägg påträffats vid så olika tidpunkter som d. 3% 20
(7 ägg) och d. 7/« 15 (8 ägg). Ungar iakttogos tidigast d. 23/s 19
(9 st.).
Anas crecca L. är möjligen häckfågel i trakten. Den sågs
varje år parvis under hela maj månad (år 1917 dock tidigast
d. ä3/ä beroende på sen islossning) på myrgölarna.
Bucephala clangula (L.) häckar ej sällsynt enligt
meddelande av greve B. von Rosen, som i trakten funnit flera bon.
Colymbus arcticus L. förekommer häckande i de flesta av
socknens större insjöar, alltid blott ett enda par i varje sjö
(Hållsjön, Emten, Bergtjärn, Qvarntjärn, Öjevettern). Alla funna
ägg voro lagda på gungflyn, 2—10 m. från fast mark. Data
för 2 nylagda ägg: tidigast 25/s 19, senast 5/o 20. Äggen lågo
alltid helt nära vattenkanten, och fågeln ruvar (liksom följande
art) alltid vänd mot vattnet. Vid ett tillfälle råkade den
uppskrämda fågeln, då den från äggen kastade sig i vattnet, draga
med sig ett av dessa, vilket var alldeles nylagt och sjönk.
Vattnet var på detta ställe knappt en meter djupt och ägget
fullt synligt från ruvplatsen. Lommarna tycktes emellertid ej
bry sig om det sjunkna ägget, utan fortsatte att ruva det
återstående. — Till allt det som skrivits för och emot lommarnas
förmåga att stå upprätt eller gå, må följande tilläggas.
Författaren såg vid flera tillfällen en storlom, som när den vältrat
sig upp ur vattnet och skulle lägga sig tillrätta på äggen, hade
för vana att resa sig upprätt med halsen starkt framåtsträckt.
Däremot sågs den aldrig gå i denna ställning.
Colymbus stellatus Pontoppidan häckar regelbundet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
