Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till kännedomen om östra värmlands häckande fågelfauna 25
rätt allmänt vid gölar på mossarna, aldrig vid de större
sjöarna, dit de dock dagligen flyga för att fiska. Äggläggningen
försiggår med matematisk noggrannhet vid samma tid varje år.
Av 13 nylagda kullar fanns den tidigaste d. 24/s 19 och den
senaste d. 27/s 20 (på Sundstorps-, Mossviks- och
Grytings-mossarna).
Columba palumbus L. är allmän. Data för kullar med 2
nylagda ägg: tidigast 10/b 18, senast 19/b 20.
Columba oenas L. är likaledes allmän. Den häckar
tidigare än föregående art och stundom kolonivis (som t. ex. vid
Lungsunds kyrkby i en aspdunge tillsammans med kajor, starar
och ett par kattugglor). Data för två nylagda ägg: tidigast
Vb 18, senast ,2/s 19.
Charadrius apricarius apricarius L. häckar ej sällsynt på
de större mossarna. Greve B. von Rosen såg flera bon (enl.
meddelande i brev).
Vanellus vanellus (L.) häckar under vissa år i enstaka par
på mossarna. 4 starkt ruvade ägg funnos d. 6/« 19 på
Sunds-torpsmossen, 1 km. öster om Lungsund.
Tringa hypoleucos L., i trakten vanligen kallad
strandpipare, är tämligen allmän. Data för nylagda ägg: 2i/b 19 (4 st.)
och 26/b 20 (3 st.).
Tringa ochropus L. är mycket sällsynt. Den enda kull,
författaren lyckades finna, var lagd i ett gammalt taltrastbo
nära sjön Bergtjärn och bestod av 4 färska ägg d. 29/b 20. —
Cederström omnämner ej denna art som häckfågel i
Värmland. Enligt Tenow skall den ha häckat vid Gårdsjö i
Fryksdals härad.
Numenius arquata L. häckar årligen på de större mossarna,
vanligen blott ett enda par på varje. När man nalkas
boplatsen lyfter den icke ruvande fågeln först och vanligen från en
helt annan del av myren än där äggen ligga. Den ruvande
fågeln flyger icke upp från äggen utan lämnar dem springande
och lyfter först 2—400 m. från boet. Har man väl detta klart
för sig äro äggen icke så svåra att finna. Storspovens ägg
voro vanligen lagda i närheten av myrens centrum. Data
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
