Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 2
g. lundgren
På grund av sin ringa storlek undgår den lätt upptäckt till
och med vid granskningen av sållgodset. Enligt Luther är
den utbredd över hela Skandinavien.
Patula ruderata Studer. Förekommer på 5 % av de av
mig undersökta lokalerna ganska talrikt och med stora
exemplar. Den lever i såväl löv- som barrskog, bland löv på
marken, på ruttnande trädstammar och under barken på
ruttnande stubbar. Enligt F. skulle den vara sällsynt omkring
Charlottenberg och i Rottnaälvens dalbädd, vilket förefaller
egendomligt och kräver ny undersökning.
Acanthinula harpa Say. Funnen i barrskog på vägen till
Ö. Dammtjärn i Mangskogs s:n vid håvning på blåbärsris.
Däremot lyckades det mig icke att finna den i västra delen
av undersökningsområdet, trots upprepade håvningar på de
bästa tänkbara lokaler. Då emellertid blott ett fåtal lokaler
äro undersökta, vågar jag icke framkasta någon förmodan om
att denna snäcka skulle ha sin västgräns i Arvikatrakten.
Vallonia costata Muller. Funnen vid Sälboda, där
landsvägen går över Vaggälven. Den trives på skuggrika ställen,
i lövskog och under stenar och löv.
Vallonia pulchella Müller. Denna snäcka synes vara
ganska nogräknad i fråga om uppehållsort, och jag lyckades
endast finna henne i Liljekonvaljedalen i Mangskog och vid
Järnskogs kyrka. Av dessa har åtminstone den förstnämnda
lokalen en ovanligt rik flora. F. påstår, att den skulle
förekomma tämligen allmänt vid Arvika, men saknas i landskapets
norra del. Att den skulle vara allmän i Arvikatrakten
numera, har jag svårt att tro.
Arianta abustorum Lin. Stora, vackra exemplar av denna
snäcka hittades vid Liljekonvaljdalen i Mangskog samt vid
»Fryksdalsstugan» i Köla s:n. På den förra lokalen förekom
den ymnigt under hasselbuskar i ganska blockrik terräng på
östra sluttningen av Kammarberget. Den rika vegetationen
och i synnerhet förekomsten av hassel kom mig att förmoda,
att bergarten innehöll kalk. Detta visade sig också senare
vara riktigt, ty från Sveriges Geologiska Undersökning har jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
