Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bidrag till kännedomen om arvikatraktens mollusker i 25 i
erhållit utlåtande, att bland av mig insända prov förekom en
kalkrik gneis, som just är tagen på det ställe där jag hittade
A. arbustorum. Jag har senare sett, att Luther gjort
liknande erfarenhet i Finland. Detta kan möjligen också
förklara, varför denna snäcka uppträder här och var mycket
talrikt inom ett litet, begränsat område, men för övrigt alldeles
saknas. Mellan de båda av mig här uppgivna fyndplatserna
är det sålunda 4 à 5 mil. F. uppger, att den skulle vara
allmän inom hela provinsen. Detta gäller med säkerhet icke
Arvikatrakten, ty denna snäcka är ju alldeles för stor för att
man skulle kunna förbise den, helst om man på förhand vet,
på vilka lokaler den annorstädes brukar finnas. Man brukar
framhålla, att den tycker om fuktiga ängar, och detta
stämmer mycket bra för den senare lokalen, som låg kring en
källa i en gammal åbotten, men jag tror, att kalkförekomsten
är den viktigaste faktorn, ty Mangskogslokalen kan kallas
skuggig men inte fuktig.
Helix hortensis Müller. Förekommer sannolikt över hela
området ehuru sparsamt. Så fann jag den på den förut
omtalade lokalen vid Speketjärn samt i Liljekonvaljdalen i
Mang-skog tillsammans med Arianta arbustorum och vid Åstenäs
skola ävenledes i Mangskog. På samtliga ställen var det
åtminstone medelstora exemplar, och någon »hungerform»
iakttogs icke. Vid Speketjärn hittades ett exemplar av var. rosea
hepatica Esmark alldeles lika exemplar, som jag tidigare hittat
mycket sparsamt i Blekinge. I det förut citerade arbete av
ökland (s. 27—28) framhåller han, att arten finnes i Sverige
från Skåne till Grangärde i Dalarne, i Oviken i Jämtland och
i Hudiksvallstrakten. En del forskare ha förklarat de
isolerade fynden som reliktformer efter en niolluskfauna, som
existerat under en tidigare, varmare klimatperiod (Kurck 1904
och Hägg 1908). Mot denna åsikt har S. Ekman opponerat
sig, enär han anser kännedomen om molluskernas utbredning
i Nord-Sverige vara alltför luckartad, för att man skall kunna
bygga några teorier därpå. Ökland synes själv ansluta sig
till reliktteorien och framhåller, att H. hortensis skyr de cen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
