- Project Runeberg -  Fauna och flora / Tjugonionde årgången. 1934 /
169

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fågelexkursion i ljusteråns dalgång 169

Vid järnsparvens halvö har ett par drillsnäppor, Actitis
hypoleucus, ungar vid ån. Den omgivning, de här valt till
häckplats, verkar åtminstone på mig synnerligen främmande.
Man är van tänka sig drillsnäppan bo vid åtminstone
någorlunda vida vattenytor. På nu ifrågavarande plats är den
knappt mera än 7 à 8 meter breda ån helt överskuggad av
lövträd och ligger dessutom nedsänkt mellan de höga och
branta dalsidorna, som även de äro helt lövskogs- och
snår-klädda.

Nu vädrade tiken ivrigt och pekade mot andra stranden.
Föremålet för hennes intresse var en drillsnäppunge, som, lik
en flytande barkbit, kom drivande medströms utmed stranden,
tills den plötsligt vände av mot land och försvann i gräset.
En gräsandhona med en sen, nykläckt kull kom också
glidande med strömmen men fick se oss och tog betäckning i
en bukt. En skogssnäppa, Totanus ochropus, kastade med
gällt skrik upp genom alkronorna. Som fågeln ej förut under
våren synts till i dalen, var det nog en, som redan hunnit ge
sig på flyttning.

Ett sprittande fågelliv pågick hela tiden runt omkring mig.
Vi måste flytta oss från vår tillfälliga observationsplats, enär
ett gulsparvpar Emberiza citrinella, tydligt markerade, att de
hade bo någonstädes helt nära. Lika gick det nästa gång vi
slogo oss ned. Nu var det emellertid en kull halvvuxna
hermelinungar, som föranledde återtåget. Vi befunno oss nu på
den plats där bastardnäktergalen observerats en kväll
tidigare. Förgäves söktes han nu. I stället fick jag höra en
grönfink, Chloris chloris, kväka och drilla och se honom
utföra flyktsång ungefär på samma sätt som grönsiskhanen
plägar göra.

Mitt emot oss, på andra sidan ån reste sig den branta
dalsidan upp emot de däröver belägna åkerfälten. Här är
sluttningen ända nedifrån och upp helt klädd med 4 à 6 meter
hög ungskog av gråal. Länge hade jag uppifrån denna
sluttning hört en ganska klar och distinkt fågelsång bestående av
ett fåtal toner. Jag fäste mig till en början icke så mycket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:25:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1934/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free