Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i94
einar lönnberg
skrida sin vanliga norra gräns och häcka derstädes»,
nämligen gulhämplingen, Serinus, och tofslärkan, Galerida cristata.
För dem, som göra på dylikt sätt, skulle även jag anse, att
Palméns term förlängd eller prolongerad flyttning med rätta
kan och bör användas.
S. Ekman synes ej hågad att antaga, att häckning inom
ett nytt område är följden av sådana »flyttningsanomalier»,
utan är mera böjd för att anse dem vara följder av »de
strövtåg, som väl av alla flyttfåglar årligen företagas omedelbart
efter ungarnas uppväxande». I vissa fall vill jag gärna
instämma med den citerade förf., att nya häckningsområden av
en fågelart kunna så att säga erövras som följd av de
oregelbundna höst- eller riktigare eftersommarströvtågen. Ett typiskt
exempel härpå torde lämnas av hägern.
Denna fågelart företager oregelbundna strövtåg åt olika
håll och stannar ofta en längre tid på sådana platser, som
den finner lämpliga på grund av tillgång på föda och eventuellt
av andra skäl. De gamla fåglarna torde väl nästa vår
återvända till sin gamla koloni, och det samma torde även gälla
om en del där kläckta fåglar, sedan de blivit gamla nog för
att kunna fortplanta sig, ty, om så ej vore fallet, skulle ju ej
hägerkoloniernas bebyggare kunna ökas i antal, som man dock
vet vara fallet. Det är likväl ävenledes tydligt, att ej alla
återvända till uppfödningsplatsen, utan bygga på annat håll.
Det är då möjligt eller troligt, att deras erfarenhet från
strövtågen förmår dem att välja sin bostad på en av dem såsom
lämplig känd plats. Det är väl möjligt, att något motsvarande
gäller även om en del andra fåglar, t. ex. en del rovfåglar
såsom stenfalk, sparvhök, ormvråk o. s. v. samt även vissa
måsfåglar, som länge stryka omkring, innan de bli färdiga till
fortplantning. Det synes dock ej finnas några
sannolikhetsbevis för, att fåglar i allmänhet utvidga sitt
utbredningsområde i någon större utsträckning blott på grund av
höstströvtågen före flyttningen. Då råkans strövtåg nämnas
såsom en anledning till, att hennes utbredningsområde i vårt
land under senare årtionden så starkt utvidgats, att hon nu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
