Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om förkortad och förlängd flyttning i q 7
mera har kolonier av betydande storlek i Västergötland, på
östgötaslätten och trakten kring Uppsala och att hon t. o. m.
tillfälligt häckat vid Muonio, så är det att märka, att råkans
stora vandringar försiggå under vårvintern. Dessa vandringar
äro alltså ej likvärdiga med de strövtåg, som företagas av
fåglar efter sedan ungarna blivit fullvuxna och flygfärdiga.
Man kan dock ej heller taga råkans vårvandring såsom någon
typisk prolongerad flyttning, då ju det stora flertalet vänder
om igen. Det är dock tydligen denna vårvandring, som giver
anledning till, eller orientering för en blivande utvidgning av
häckningsområdet.
Det finns dock flera fall, som torde kunna anses vara goda
exempel på Palméns teori om förlängd vårflyttnings betydelse
för artens utbredning. Ett dylikt erbjuder gråärlan, Motacilla
cinerea, varom uppgifter undan för undan meddelats i denna
tidskrift. Om man bortser från några iakttagelser av
enstaka fåglar olika vårar i Skåne i seklets början1, kunna vi
räkna gråärlan såsom en med säkerhet svensk fågel från 1916,
ty då fanns den första gången häckande vid Taberg. Där har
hon även hållit sig kvar år efter år. Troligtvis är det
avkomlingar av Tabergs gråärlor, som häckat vid Huskvarna-ån
sedan 1922 och även fortsatt därmed till nutiden. 1920
upptäcktes gråärlan häckande vid Ätran i Vinbergs socken i
Halland, och åtminstone följande år fanns ett par kvar där, så
att hon kan förmodas vara bofast även där. En ny fyndort
för häckande gråärla iakttogs 1931 vid Emån söder om
Vetlanda. Om härtill lägges, att den även funnits häckande i
Skåne, och man väl kan tänka sig, att den ehuru ej upptäckt
förekommer på andra ställen än de nämnda, så torde
gråärlan väl kunna användas såsom ett exempel på en fågelarts
invandring i ett nytt område på ett sätt, som kan tolkas
såsom förlängd flyttning.
Tofslärkan, Galerida cristata, nämnes av Palmén själv
såsom en art, som utbrett sig enligt nämnda princip. Sv.
1 Ett Norrbottens-fvnd av gråärla i okt. 1905 hänför sig sannolikt till
den asiatiska rasen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
