Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 2
EINAR LÖNNBERG
skull att åter nå fram till icke blott samma land, utan t. o. m.
samma träd, buske, samma åker och kärr, där de ha blivit
födda.» Efter att ha nämnt ett par exempel på arter, som enligt
hans mening möjligen skulle ha häckat i Sverige, om de fått
vara i fred och ej blivit skjutna, fortsätter han: »Under tidernas
lopp ha vi också på detta sätt fått en icke ringa tillväxt till
vår fågelfauna, och bland dem, som på detta sätt fått
medborgarrätt — — — tro vi oss få lov att räkna särskilt sådana
flyttfåglar, som ha en mera inskränkt utbredning, t. ex.
Cala-moherpe arundinacea (nu: Acrocephaliis scirpaceus, rörsångare),
Phyllopneuste sylvicola (nu: Phylloscopus sibilatrix,
grönsångare), Charadrius cantianus (svartbent strandpipare), i
synnerhet då deras ännu mycket inskränkta häckningsområde synes
tala för en sen tid för deras ankomst dit.»
Denna förmodan är mycket sannolik, bl. a. därigenom att
dessa fåglar sedan nämnda tid rätt betydligt utvidgat och ännu
synas utvidga sitt område. Rörande den sistnämnda har jag
oberoende av det nu framkomna redan förut i »Svenska Fåglar»
uttalat, att den sannolikt sent inflyttat i landet. De båda andra
har jag omnämnt i min föregående uppsats om förlängd
flyttning (F. o. FI. 1934, sid. 195 och följande) såsom exempel på
»Palmén’s teori om förlängd vårflyttnings betydelse». Där
uppräknas även ett flertal andra fågelarter, om vilka samma
sak gäller, men som till största delen tillkommit efter
Wai.-lengrens tid, så att de följaktligen då ej kunnat användas
för hans argumentering, men nu styrka de den.
I fortsättningen yttrar Wallengren ungefär följande, som
närmare belyser hans teori. »Huru många fågelarter––
må ej under tidernas lopp ha kommit hit och blivit ständiga
häckfåglar. Att de på detta sätt till ett land komna fåglarna
under en lång tid måste ha ett inskränkt häckningsområde är
klart, ty det blir först genom deras avkomlingar, som arten
egentligen kan anses såsom acklimatiserad, så att man kan
vänta en vidare utbredning av densamma. För dylika arter
är det sålunda först en häckningsplats, som så småningom
övergår till ett häckningsområde, men för detta torde krävas ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
