Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
BJÖRN HOLM
Morkullan (Scolopax rusticola) har jag här iakttagit endast
två gånger under år 1932. Den 10 juni hörde jag vid 10-tiden
på kvällen tydligt en morkullas »orrt orrt piisp», ehuru jag var
för långt ifrån för att se själva fågeln, vilken tydligen flög
längs det bäckdrag, som förbinder Gödd- och Kvarnträskena.
Den 20 i samma månad vid halv 10-tiden på kvällen hörde
jag likaledes, medan jag vandrade längs sluttningen av
Zakri-tjärnberget, som ligger nära den i fråga om skogssnäppan ovan
omtalade tjärnen, samma läte och såg i detsamma fågeln flyga
över mig i jämnhöjd med trädtopparna.
Första gången jag iakttog hal ven kelbeckasinen
(Lymno-cryptes minimus) här var den 23 maj 1931, då två stycken
syntes flyga över en slåttermyr, utförande sitt egendomliga
parningsspel, som verkligen slående liknar det ljud, vilket
åstadkommes av hovslagen av en galopperande häst. Den 26 och
27 maj samma år hördes den flera gånger över de vidsträckta
myrmarker, som ligga nordost och öster om Norra Sunderby
station, belägen ungefär mitt emellan Luleå och Boden. Den 11
juni iakttog jag ännu en halvenkelbeckasin som »galopperade»
över Stormyren, vilken ligger ej långt från de nyssnämnda
myrmarkerna. År 1932 iakttog jag åtminstone två stycken
den 29 maj vid Stockholmsmyren, en stor slåttermyr belägen
i en helt annan del av socknen, nämligen norr om byn
Fäll-träsk omkring 3 mil väster om Luleå, och nästa dag hördes
också en vid den närbelägna Smörmyren. Den 28 maj 1933
hörde jag upprepade gånger en halvenkelbeckasin »galoppera»
över Gapträsket, som ligger ungefär 1 mil sydost om det
nyssnämnda Fällträsk.
Att döma av dessa iakttagelser är det väl ganska antagligt,
att halvenkelbeckasinen häckar här, eftersom han ju säges
vara en av de tidigast ankommande av våra vadare, och det
sålunda ej gärna kan vara fråga om flyttande fåglar. I en
uppsats av Arne Bergengren, »Zoologiska notiser från en
resa i Pite lappmark», i denna tidskrift, årgång 1929, omtalar
denne också, att han den 14 juni funnit ett bo av denna art,
där ungarna redan varit utkläckta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
