Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA FÖR ÖLAND NYA HÄCKFÅGLAR
127
kretsade minst två, troligen tre par gamla fåglar över våra
huvuden. Som vanligt beträffande denna art hade de redan
då starkt vitbrokiga kalotter.
Omöjligt är det väl inte, att denna vackra och trevliga
tärnart kan häcka på någon plats mellan denna dess f. n.
nordostligaste europeiska boplats och Måkläppen — Blekinge
borde väl kunna erbjuda någon lämplig lokal — ty på
eftersom-maren ströva de vida omkring med sina ungar. I
Ystadstrakten äro de vanliga i juli—aug. och man ser i slutet av
juli dagligen kentska tärnor norr om Stenshuvud. Länge
trodde jag, att dessa häckade i närmaste trakten av Knäbeck,
då jag sköt några exemplar där för Malmö museum erhölls
bl. a. en ungfågel, märkt med Göteborgs museums ring C 26893
(cTjuv. 26 juli 1933). Denne matades fortfarande av en
samtidigt skjuten gammal hanne och hade ringmärkts den 29 maj
samma år på Måkläppen. Att dessa måkläppstärnornas
strövtåg efter häckningstiden kunna leda till uppkomsten av nya
kolonier och att den öländska uppstått på detta sätt förefaller
ju ganska sannolikt.
De båda doppingfynden voro ej så oväntade. B.
Hanström säger i »Ölands fåglar» (F. o. FI. 1915, p. 63) om
grå-hakedoppingen: »Ett par gånger anträffad på ön, men torde ej
häcka där», och det var alltså ingen överraskning, då jag,
redan vid mitt första besök i den stora och synnerligen
fågelrika Möckelmossen, på alvaret mellan Resmo och Brunnby,
den 1 juni 1933 bland de många viggarna och
svarthakedop-pingarna, fick se ett par gråhakar. Samma dag fann jag det
under byggnad varande boet i ett Phragmitesbeständ i
mossens norra del. Vid ett besök där den 11 juni tillsamman
med professor Lönnberg befanns boet vara färdigbyggt och
innehålla ett nylagt ägg. Troligen var det en omlagd kull,
doppingbon är ju mycket utsatta för äggplundrande kråkor
och sådana saknades naturligtvis inte. Ett kråkpar hade t. o. m.
i brist på träd byggt sitt bo i en låg videbuske ute i vattnet
och hade däri fyra halvvuxna ungar. I Skåne läggas
doppingäggen vanligen i början av maj ehuru jag sett flera exempel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
