Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÖNBENAN SOM INKOLENT I 163
nolikhet belägen NV om Karesuando.1 Den kan sålunda
förutsättas ligga på större höjd över havet än den meteorologiska
stationen (333 m. ö. h.), vilket snarast är ägnat att ge
väderleksförhållandena en extremare karaktär. Betydelsen härav
torde lätt inses. En temperaturkurva på basis av SMHA:s
uppgifter från Karesuando nämnda år företer sålunda för tiden
20/5—20/g — den tid, som väl närmast får anses sammanfalla
med grönbenans häckning — från och med den 22/s ett
tämligen jämnt stigande förlopp. Nattliga minima (—3,5°, - 2,5°,
— 1,0°) kompenseras av hög dagstemperatur (resp. +9,5°, -f 14,5°,
+ 9°). Våren sätter in tämligen raskt. Snötäcket är borta.
(Om senare snöfall finnes inget angivet.) En del grunda sjöar
äro i det närmaste isfria den 3’/b, och från djupa sjöar
rapporteras isen borta den 7/e. Lövsprickningen å björk och
vide äger rum den 20/6- Sammanställas dessa uppgifter med
Davies ovannämnda data, vill det alltså synas, som om
vårfloden inträffat just vid tiden för grönbenans häckning. Under
sådana omständigheter får det icke anses alltför otroligt, att
dessa faktorer kunnat samverka, och grönbenans inkolens
sålunda få sin förklaring. Längre än till gissningar kan man
självfallet icke sträcka sig. I vad utsträckning de lokala
förhållandena spelat in ligger utanför allt omdöme.
Att lokala översvämningar även hos oss kunna anses vara
en tänkbar orsak till därav berörda fågelarters uppträdande
i annan miljö bestyrka en del observationer. Konservator
David Sjölander uppger sålunda, att grönbenorna i trakten
av Påståvuoma söder om Fjällåsen under den regniga
sommaren 1928 häckade uppe på torra tallåsar ett avsevärt stycke
från myrarna. Så var också förhållandet med drillsnäpporna
i samma trakt. Vattnet från de omgivande höjdsträckningarna
föres här enligt S. ut i myrområdet, där det stagnerar.
Översvämningar inom dess centrala delar äro vanliga. —
Drillsnäpporna inom Sjaunjaområdet häckade likaledes under den
1 Jfr »The lbis», 1905, p. 68.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
