Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146 STEN BRANDBERG
sena och regniga våren 1932 uppe på moränåsarna, något som
icke varit fallet under de sista åren.1
I de fall åter där topografi och dräneringsförhållanden
göra en långvarigare översvämning mindre antaglig och en
avvikande häckning sålunda mindre sannolik som följdföreteelse,
får man — så framt man vill fasthålla, att häckningen dikteras
av yttre omständigheter – söka en annan förklaringsgrund.
En tidig vår, följd av en köldperiod med ev. snöfall kan
sålunda, om denna inträffar vid häckningens början, tänkas ha
samma inverkan. Parallellen: en exceptionellt sen vår med
länge kvarliggande snötäcke, ligger likaledes nära.
Lufttemperaturen vid markytan liksom jordtemperaturen få heller icke
förbigås, då dessa faktorer säkerligen i väsentlig grad influera
på myrfåglarnas häckningsförhållanden. Så länge termoisopleter
från berörda lokaler saknas torde det dock vara omöjligt att
avgöra omfattningen härav.
Vi ha i det föregående tillbakavisat tanken på
översvämning som orsak till Sjaunjagrönbenornas inkolens. Det återstår
att se, om väderleksförhållandena vid dessa tillfällen ge någon
antydan åt annat håll. Vi äga en möjlighet att åtminstone
översiktligt bedöma dessa genom observationsmaterial från den
meteorologiska stationen i Gellivare. Vad som förut sagts om
den relativa tillämpligheten av detta material gäller även här.
Man kan likväl utgå ifrån, att väderleksförhållandena inom
Sjaunjaområdet äro av extremare karaktär än vid den
närliggande stationen, då myrkomplexet som depression självfallet
har klimatförhållanden av kontinentalare prägel. Svårigheterna
att bedöma avvikelserna härvidlag liksom en av docenten
Fr. Enquist2 påtalad benägenhet hos de svenska obervatörerna
1 Man liar på sina håll även varit benägen att förklara skillnaden mellan
de finska och svenska svartsnäppornas häckningsvanor på detta sätt. Varför
de svenska svartsnäpporna skulle vara mera känsliga för vattenfluktationer
än de finska är dock en smula svårt att förstå. Inom Sjaunjaområdet ha
svartsnäpporna likväl i övervägande grad häckat på torrmark.
2 Medd. fr. Lunds Universitets Geografiska Institution. Ser. C. N:r47,
p. 15: »Till skillnad från så gott som samtliga utländska stationer, jag varit i
tillfälle bearbeta, visar det sig exempelvis vid svenska stationer vara nära nog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
