Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÖNBENAN SOM INKOLENT
I 165
att göra mindre noggranna observationer omkring fryspunkten
göra emellertid, att vi i det följande lämpligast ta hänsyn
endast till tiden 20 maj—20 juni åren 1933 och 1934 och avstå
från att konnektera dessa observationer med värden från en
längre årsräcka t. ex. en fem- eller tioårsperiod.
En kurva på pasis av max.- och min.-temperaturerna för
1933 — det år grönbenorna sålunda först anträffades i
trastboet — företer ett märkbart minimum kring månadsskiftet,
ytterligare markerat av snöfall (31/5, ]/6, 2/c). Från och med ^/a
har kurvan en ganska jämn stegring. Uppgifter om snötäckets
tjocklek saknas dessvärre. Ett brev från Sjaunja, daterat
Allavara den 23/5 meddelar dock: »här ligger snön kvar, det är
drivor metervis tjocka». Vid min ankomst den 10 juni låg
snön fläckvis kvar. — Temperaturkurvan för 1934 har en
utpräglad sänkning mellan den 25/5 och Ve, stiger därefter
långsamt för att åter gå ned omkring den u/e. Dessa minima
åtföljas av snöfall och hagelskurar.
Grönbenans äggläggning äger med sannolikhet rum mellan
den 25/b och 10/e. Sammanställas dessa data med föregående
uppgifter (om den relativa tillämpligheten har redan talats) vill
det sålunda synas som om vissa beröringspunkter skulle finnas
mellan grönbenornas avvikande häckning och rådande
väderleksförhållanden. Det första Sjaunjafyndet gjordes som nämnts
den 14 juni. Äggen voro då ruvade. Den 23 maj ligger snön
ännu meterdjup och månadsskiftet kommer med nya snöfall.
Temperaturkurvan har först från och med den 4/« en jämn och
utpräglad stegring. Av allt att döma ha äggen sålunda lagts,
medan marken ännu var snötäckt. Ett trastbo i en gran har
apterats. Såväl bomaterial som nedhängande grenar äro
värme-isolerande; boet självt en av de få tänkbara torra platserna
inom ett i övrigt säkerligen till största delen snötäckt område.
— Om fågelns förnyade uppträdande i samma trastbo under
genomgående att observatörerna göra mindre noggranna avläsningar omkring
fryspunkten, i allmänhet så att ett antal dagar med temperaturer i intervall
från ±0° till —1° föras till ±0°. Understundom redovisas överhuvud taget
ingen dag till detta intervall.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
