Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
l. j. aspenlind
som de, men sköt i alla fall, och fågeln föll från 7 m. höjd.
Vi skyndade fram och sökte både länge och väl. Jag var nära
att giva upp alla förhoppningar, då fågeln genom ett flaxande
förrådde sitt gömställe. Hunden hade nosat på den. Vi togo
upp den, och stor blev vår förtjusning, då vi fingo klart för
oss, att det verkligen var den så länge eftersökta
Pseudoca-lyptomena
När våra glädje- och jubelrop något domnat av, flög en
annan fågel upp i samma träd. Pseadocalyptomena är tydligen
ej rädd av sig. Jag sköt, och även den blev vårt byte. Nu
återvände vi till lägret, där alla hade hört, att något ovanligt
inträffat. Glädjen var allmän, och hedningarna började tro, att
det låg något i talet om, att den vites gud förmår att svara
på en bön.
Följande dag var den sista, som vi hade att disponera.
Vi återvände till gårdagens skogsdunge, men funno intet. Så
fortsatte vi längre nedåt floden. Jag sköt en hackspett och
någon törnskata. Uttröttad satte jag mig ned vid stranden,
där en inföding höll på att kurera sin lilla, omkring fyraåriga
flicka, som var dödssjuk av feber. Det var en rörande syn,
då fadern trots flickans jämmer och motstånd doppade henne
i det kalla vattnet, och den gjorde ett djupt intryck på mig.
Medan jag nu satt där, kom en av mina män
framskyndande och vinkade och ropade: »Kuja, Bwana, ile ndege ulipiga
djana iko hapa» (Kom, Herre, den fågel, som Du sköt i går,
finns därborta). Jag skyndade genast åstad, och verkligen,
där satt 15—20 m. högt upp i ett träd en liten fågel. Jag
sköt och den föll. Trots den täta djungeln lyckades det oss
även denna gång att få rätt på fågeln. Och det var också
den rätta arten. Nu hade tre sådana erhållits, och det var den
sista för dagen och även för resan. Följande dag bröto vi upp
och efter tre dagar voro vi åter hemma på vår station. Jag
kände mig helt lycklig, nästan som om jag fått ett stort arv!
Alla tre fåglarna finnas nu i gott förvar i Naturhistoriska
Riksmuseet i Stockholm och kunna räknas som några av dess
dyrgripar inom fågelsamlingen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
