Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 86
litteratur
Sten Bergman: Zur Kenntniss Nordostasiatischer Vogel. Ein Beitrag
zur Systematik, Biologie und Verbreitung der Vogel Kamt-
schatkas und der Kurilen. 268 sid., 32 bilder och 2 kartor.
Alb. Bonniers förlag, Stockholm 1935.
I denna betydande volym lämnar förf. en skildring av
Kamt-schatkas och Kurilernas fågelvärld, sådan den framstår i ljuset av
hans egna trägna forskningar i dessa avlägsna trakter. Efter en
historisk återblick ger förf. en översikt över de viktigaste
landskapstyperna jämte de klimatiska förhållandena i de båda
forskningsområdena. I Kamtschatkas floddalar växa yppiga björkskogar med
en undervegetation, som är beryktad i den botaniska världen för
sin frodighet och högvuxenhet. I halvöns mitt bildas urskogar av
gran och lärk. Bergsluttningarna täckas av nästan ogenomträngliga
buskskogar av ett slags al och en dvärgtall. Klimatet är mycket
strängt. En temperatur av — 40° C. är vanlig om vintern. Man
kan under sådana förhållanden förstå betydelsen av de lokala
mildringar häri, som åstadkommas av de vulkaniska företeelserna,
framförallt heta källor, som på sina håll göra hela flodlopp isfria.
Till sådana platser sker givetvis en viss koncentration av djurlivet,
som är av intresse och som omtalas.
Avståndet mellan vårt land och Kamtschatka är ju ofantligt
stort, men då båda områdena tillhöra den palearktiska regionen,
finnes mera gemensamt, än vad man kan tro. Ett hastigt överslag
visar t. ex. enl. föreliggande arbete, att omkring 35 arter fåglar äro
identiska för de båda områdena. Däribland finnas några småfåglar
men framförallt ugglor, rovfåglar och andartade fåglar från
sångsvan till de 3 skrakarna. Omkring 52 fåglar på Kamtschatka
utgöra underarter eller geografiska raser av sådana, som finnas även
hos oss. Fullständigt olika till arten äro omkring 46 fågelformer.
Det är en hel del småfåglar bland dessa, som äro av mera ostlig
typ. Bland rovfåglarna är det blott jättehavsörnen, Haliaeetus
pela-gicus, bland änderna är det 2, praktand och strömand, men bland
alkfåglarna ej mindre än 6. Den sista i raden är den smånäbbade
tjädern, som är en ursprungligare och mindre specialiserad form än
vår. Det är därför ganska intressant att erfara, att den så att säga
är mera orrliknande till sitt levnadssätt än vår tjäder. Den gräver ned
sig i snön om vintern som orrar. Under sommar och höst lever
den av bär, särskilt gärna enbär, men sedan om vintern
huvudsakligen av björkknopp just som vår orre.
I Kurilernas fågelfauna finnas på samma sätt räknat omkr. 24
arter gemensamma med vårt land, bland dem spilkråka.
Andfåglarna utgöra även här en stor kontingent, nämligen 11. I form
av skilda raser av även hos oss levande arter uppträda 49 fåglar
på Kurilerna men ej mindre än 67 äro helt artskilda från våra. Den
långa ökedja, som Kurilerna bilda, är också starkt vulkanisk, men
klimatet är på det hela taget ganska rått och kallt. De tre sydligaste
öarna äro skogbärande, på de nordligare finns det blott snårskog
av al och dvärgtall. På de sydligare öarna finns en mycket
besvärlig undervegetation av ett slags bambugräs, som kväver allt
annat, då det når en höjd av 11/2 — 2 m. Dessa olikartade förhål-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
