- Project Runeberg -  Fauna och flora / Trettionde årgången. 1935 /
236

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1 86

litteratur

lugna förtrolighet under ruvningstiden, om man nalkas henne
stillsamt. Anmärkningsvärd är även den av förf. framhållna
ojämnheten i kärrsnäppans vårruggning. Härnäst kommer turen till
strandskatan med medelankomsttid den 10 mars. Förf. anser henne
vara den intelligentaste av strandfåglarna och giver också exempel
därpå. Rödbenan kommer omkring den 20 mars. Hon återvänder
gärna till föregående årets bobale, om den finns i behåll, och
lägger ett ägg varannan dag. Hennes välkända nervositet
framhålles av förf., men han påpekar, att denna ger sig mindre
tillkänna med avseende på ljud eller buller av något slag, då hon ej
har ledning av någon synförnimmelse. De återstående tre kapitlen
handla om måsfåglar, och främst bland dem kommer skrattmåsen.
Dennes liv skärskådas från olika synpunkter, både livet i kolonierna
och de enskilda fåglarnas vandel. Knappt någon annan dansk
fågel, säger förf., har en så varierande bobyggnnd som skrattmåsen.
Han omtalar exempel härpå. Bl. a. ser man ofta skrattmåsar
komma bärande styva, torra örtstänglar av »båda 1/a och 3/i meters
längd». Dessa äro såväl besvärliga att transportera som svåra att
placera på grund av sin längd och styvhet, men förf. menar, alt
de snarare användas »af en Slags Forfængelighed end af nogen
anden Grund». Det härskar ständigt kiv och strid i
skrattmåskolonien, men då fara hotar det hela, blir det genast obrottslig
sammanhållning för att tillbakaslä anfallet, och det lyckas i regel
utom mot gråtruten. Någon liknande sammanhållning märker man
ej hos fiskmåsen, säger förf. i nästa kapitel, som handlar om den.
Det sista kapitlet ägnas fisktärnan, vars fiskfångst och familjeliv
skildras. En intressant iakttagelse är, att den tärna, som går bort
från boet, griper strån eller andra smärre föremål med
näbben och kastar dem bakom sig på samma sätt, som en del
vadare göra. Detta tyder på, att det är utslag av en uråldrig
instinkt, vars betydelse är för oss okänd. Mångfaldiga dylika
smådrag ur fåglarnas liv bjudas oss ideligen vid sidan av den
allmänna redogörelsen i denna bok, varigenom den blir så
tilldragande och intressant. Den goda utstyrseln och de vackra, väl
valda bilderna föröka ytterligare dess värde.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:25:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1935/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free