Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vid en Koreansk fågelsjö. Av Sten Bergman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
STEN BERGMAN
benor, rödbenor och större strandpipare. Men på hösten voro
vadarna talrikast. Stora flockar av småsnäppor (Calidris
rufi-collis), ostasiatiska kärrsnäppor (Calidris alpina sakhalina)
och mongoliska strandpipare (Charadrius mongolus) uppehöllo
sig då utmed havs- och sjöstränderna, där man även mötte
skaror av de vackra guldpiparna (Pluvialis dominica fulvus)
och enstaka exemplar av Squatarola s. hypomelaena.
Gråa hägrar voro mycket allmänna, och jag kunde ibland
räkna till ett trettiotal på en gång. De gingo gärna ute i
sjön och sökte sin näring och syntes därför på långt håll.
Även vita hägrar förekommo, ehuru sparsamt.
På senhösten kommo flockar av sångsvanar och slogo sig
ned i sjön. De lågo alltid långt ute och stannade, tills sjön
blev isbelagd i november. Jag räknade en dag till omkring
130 stycken. Flockar av gäss och tranor sträckte ofta över
men stannade sällan. Vanligen gjorde de ett par svängar
över sjön och fortsatte sedan söderut. Men åtminstone gässen
vila ibland ut en tid vid sjöarna.
Stora flockar av sothöns på hundratals individer kommo
på hösten och stannade, ända tills isen i november tvingade
dem vidare. Örondoppingar voro vid denna tid också talrika,
men endast e n skäggdopping observerades och insamlades.
Av rovfåglar voro kärrhökar mycket karakteristiska. På
våren träffade vi endast den praktfulla Circus melanoleucus,
som med sin dräkt i svart, vitt och silvergrått alltid tilldrog
sig uppmärksamhet, när han kom fladdrande på låg höjd —
en eller två meter över marken — på sin jakt efter sorkar.
På hösten var den bruna kärrhöken mera talrik än den
nyssnämnda. Av övriga rovfåglar syntes dagligen fiskgjusen,
gladan (Milvus lineatusj och sparvhöken, och särskilt på hösten
voro även pilgrimsfalk, tornfalk och dvärgfalk ej sällsynta.
Den lilla vackra sparvhöken Accipiter virgatus gularis
observerades och insamlades endast en gång. Kungsörnen svepte
någon gång över markerna, likaså duvhök och vråk (Buteo
b. burmanicus).
Berguven (Bubo b. tenuipes) höll till i bergen kring sjö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>