Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vid en Koreansk fågelsjö. Av Sten Bergman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VID EN KOREANSK FÅGELSJÖ 85
arna och kom ibland om kvällarna fram till kullen kring vår
by, där vi hörde hans hoande och fingo tillfälle att insamla
några exemplar. Av övriga ugglor träffade vi den lilla vackra
tofsprydda Scopsugglan (Otus bakkamoena ussuriensis). Ett
exemplar påträffades och insamlades av den bruna hökugglan
Ninox scutulata ussuriensis, som i mycket hög grad ser ut
som ett mellanting mellan en hök och en uggla. Den var i
rörelse mitt på dagen i starkt solsken och gjorde ett
egendomligt intryck genom sina guldgula utstående ögon. En
jorduggla insamlades även.
Under flyttningstiden på hösten kommo även många
småfåglar, som annars ej hålla till i dessa kala trakter. I närheten
av byn Taigando låg en kulle vid havsstranden. Den var
bevuxen med en del lövträd och buskar, och här träffade man i
oktober en mängd småfåglar. Flyttande kungsfåglar,
träd-krypare och svartmesar formligen vimlade det av. Då kommo
även flockar av domherrar. Bland dessa som tillhörde rasen
griseiventris träffade vi även några exemplar av Pyrrhula
cassini, som utmärker sig därigenom att hanen alltid är grå
på bröstet. Bland övriga småfåglar uppträdde här grönsiskor,
järnsparvar, blåstjärtar och rödstjärtar.
Mellan havet och sjöarna flögo dagligen måsar och trutar i
stort antal. Gråtrutar och skrattmåsar voro allmänna, likaså
Larus crassirostris. Det var mycket gott om skarvar
(Phala-crocorax capillatus) i havet på alla fristående klippor.
Strömänder höllo till utmed alla klippiga stränder, och
örondop-pingar i hundratal lågo ibland och döko i täta flockar i
dyningarna.
I koreanhusen häckade pilfinkar talrikt, och skatorna
förekommo i varje by. Då de senare ej hade lämpliga träd till
förfogande för sina bon, byggde de ofta i telefonstolparna,
där de fäste boet bland trådarna.
Svartkråkorna, som ej hade några möjligheter att bygga
bon här, saknades vid mitt besök på våren, men på hösten
sträckte de flitigt förbi på väg mot söder. Det gick även ett
utpräglat rovfågelsträck förbi denna plats utmed själva havs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
