Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anteckningar om skogslämmeln, Myopus schisticolor. Av Einar Wirén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANTECKNINGAR OM SKOGSLÄMMELN
99
ligen skogslämlarna här i Lungsunds socken endast blivit
hittade i skogarnas ytterkanter. I dessa ytterkanter är
barrskogen vanligen och flerstädes till och med starkt uppblandad
med björk, asp och al och, vad skogens ålder beträffar, tyckes
denna ej spela någon betydelsefull roll, i varje fall få
barrträden i Lungsunds moderna gallringsskogar aldrig nå en
sådan ålder, att man någonstädes med fog kan tala om
gammal skog.
Vilka skäl — förutom sommartorkan — kunna då finnas
för påståendet, att härvarande skogslämlar verkligen äro
bosatta i de skogsbryn, där de döda lämlarna anträffats, och att
Lungsunds socken tillhör skogslämmelns normala
utbredningsområde? Skälen härför äro flera och övertygande. Så är det
högst sannolikt, att några lämlar blivit sedda här tidigare,
under år som icke varit yngelår för skogslämmeln. Har man
lärt känna skogslämmelns egenartade utseende, kan man utan
tvivel lätt erinra sig, om man någon gång förr lagt märke till
samma slag av djur. Sedan folkskollärare Granit i Snårbotten
och hans son sett exemplar av skogslämmeln, försäkrade de båda
två, att deras sorkdragande katt även under föregående år
hemfört några stycken skogslämlar. Vidare gav lämlarnas
uppträdande ingen som helst anledning att förmoda, att någon
lämmelvandring ägde rum här.
Där nu lämlarna visade sig talrika, borde det väl varit
möjligt att konstatera, huruvida de hade sina boplatser där,
eller om de blott voro tillfälliga gäster. Någon beskrivning
av utseendet å lämlarnas exkrementer eller deras gångar fanns
emellertid icke. Några av de upphittade lämlarna hade
exkrementer utstickande ur analöppningen. Dessa
lämmelexkre-menter voro olika alla de här förekommande smågnagarnas,
ävensom näbbmössens, och lämnade en god hjälp vid
spår-ningsarbetet. Det återstod att få reda på hur man skulle
kunna skilja lämlarnas vistelseort, deras gångar, ifrån andra
gångbyggares. Beskaffenheten av de ofta slarviga och halvt
hopfallna mynningarna till åkersorkarnas och ängssorkarnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
