Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smärre meddelanden - Några intressanta drag ur mesarnas liv - Härfåglar, Upupa epops, i Jämtland - Bändelkorsnäbbar, Loxia leucoptera bifasciata
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
smärre meddelanden 142
som ett gott resultat. Ännu mera hedrande för blåmesparet är,
att de kunde uppföda sin stora sammansatta kull, så att alla 12
såsom fullvuxna flögo ur boet. Märkligt nog blevo talgoxarna
fullvuxna tidigare än blåmesarna, så att de förra kunde ringmärkas
den 10 juni, men de senare den 15 juni. Blåmesarna voro
tydligen fullt belåtna själva med sin bostad, ty de häcka även 1936
i samma holk, såsom hr Algot Andersson skrivit.
Härfåglar, Upupa epops, i Jämtland.
Hösten 1934 omhändertog källarmästaren I. Nordell i
Mörsil en härfågel, som dröjt sig kvar länge och som förolyckades
därigenom, att den flög mot ett fönster och skadades så svårt, att
den dog. Den blev uppstoppad och skänktes sedan till Östersunds
läroverks samlingar. Mer anmärkningsvärt är kanske, att Nordell
nämnda höst såg ej mindre än 4 härfåglar, av vilka tvenne voro
mindre än de andra och därför antogos vara ungfåglar. De
iakt-togos på ett avstånd av omkr. 20 m. i skogen mellan Fäviken och
Huså i Kalls socken och omkring 600 m. från Kallsjön. Såvitt
jag kunnat finna, har härfågeln förut ej träffats häckande så långt
norrut.
Östersund den 18 mars 1936. TT _ . „ ,
U. Lindhé.
Det är ej sannolikt, att de ifrågavarande härfåglarna häckat i
Jämtland, utan att de kommit dit under något sådant strövtåg,
som dessa fåglar ofta göra, så att de upprepade gånger påträffats
i de nordiska länderna långt norr om den breddgrad, vid vilken
deras häckning kan äga rum. De äro också klena flygare, så att
de stundom vinddrivas långt bort. Detta torde bl. a. vara den
naturliga förklaringen till att härfågeln t. o. m. träffats på
Spetsbergen. Red.
Bändelkorsnäbbar, Loxia leucoptera bifasciata,
ha även denna vinter visat sig på flera ställen i södra Sverige.
Baron Lambert von Essén har meddelat, att han den 23 dec.
1935 säg en bändelkorsnäbb i sällskap med sex mindre
korsnäbbar vid Rydboholm strax NO om Stockholm. Exemplaret var
en hona och tillsammans med kamraterna höll hon till på marken
bland tistlar, vilkas frön de åto. F. ö. hnr det ej synts till några
andra korsnäbbar pä Rydboholms marker i år, men föregående
vinter voro större korsnäbbar ganska talrika på dessa marker.
Under juldagarna samma år omtalar fil. stud. Axel Olssön,
att han sett bändelkorsnäbbar tillsammans med en flock av större
korsnäbb, som uppehöll sig i en granplantering nära Skara.
I Ängelholmstrakten erhöll konservator Carl J. E. Granstedt
en bändelkorsnäbb den 2 och en den 19 nov. 1935. Det synes
sålunda ha varit en svag invasion av denna fågel förliden höst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
