Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur sorgespelets andra del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ha ett annat. Det lyster honom se den manliga
och den kvinnliga fägringens mönsterbilder: Paris
och Helena. Faust lovar uppfylla hans önskan,
som, ehuru född av tom nyfikenhet, räcker hand
åt hans egen skönhetstrånad. Men Mefistofeles,
vars makt skall infria löftet, är motsträvig: han
rädes, att Faust i de ädla formernas värld skall
varda otillgänglig för andra frestelser. Hedningarne,
säger han, äro icke hans folk; de ha
sitt helvete för sig. Till sist yppar han dock hur
målet kan nås. Paris och Helena dväljas hos
de gudinnor, som kallas mödrarna, i en värld,
som hyser bilderna av allt andligt och lekamligt
liv, en värld, där det förflutna, närvarande och
tillkommande äro ett. En nyckel, som Mefistofeles
lägger i hans hand, öppnar den aldrig
trådda vägen dit. I det rumlösa djupet finns en
trefot, som, vidrörd med nyckeln, följer honom
upp i ljuset. Med den i sin ägo kan en magus
ur rökelseskyar kalla forntidens andar fram.
Faust gör den vådliga färden och återvänder
lyckligt. Nu skall skådespelet givas. Kejsaren
är tillstädes, hovet samlat, Faust i prästerlig dräkt
på banan framför trefoten, vars rökelseskyar, skingrade
av hans besvärjelse, avslöja en skön yngling.
Det är Paris. Åskådarnes granskning är putslustig
nog att höra. Könen dela sig i skilda
kritiska läger.
DAM.
Vad glans av ungdomsvår och blomstringskraft!
ANDRA DAM.
Som persikan så frisk och full av saft!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
