Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
INLEDNING.
——
Karl XII hade slutat sin bana vid Fredrikshall.
Beundrad och älskad, hade denne ovanlige konung framgått
öfver Europas slagtfält mellan segrar och nederlag, gåtolik
och oförstådd, mera djerf än eftertänksam, mera lysande
än nyttig, mera trotsig än vis. Obekymrad om sina
undersåtares lidanden, hade hans obetänkta statskonst låtit
lömska fiender bortroffa provinser, föra deras plundrande
skaror inom rikets landamären, och beröfvat hans
undersåtare allt utom kärlekens tålamod och pröfningarnes
erfarenhet. Det rike, som lysande företrädare hade
upphöjt till en makt af första ordningen, sammanstörtade öfver
hans blodiga dödsläger, förvånande i sitt fall det häpnande
Europas statsmän och folk.
”Hvad man må tänka om Carl XII:s död” — säger en
stor häfdatecknare[1] — ”det var en slutad lefnad. Sjelf
visste han väl att han spelte ett förtvifladt spel, och var
bättre underrättad, än man trodde, om hvad kring honom
i hemlighet föregick. Han har tyst burit undergången, som
äran. Att han kände sig utan framtid, bevises bäst af hans
oöfvervinnerliga motvilja att bestämma om någonting efter
sig. Här finnes alltid ett hufvud, som denna krona passar
[1] Geijer: Teckning af Sveriges tillstånd och af de förnämsta handlande
personer under tiden från Konung Carl XII:s död till Konung Gustaf III:s
anträde af regeringen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 01:04:29 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/1/0009.html
