Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42 RIKSDAGEN AFSLUTAS. PARTISPLITTRINGEN INOM RÅDKAMMAREN.
med flera som häruti haft del, till ett alltid hedrande
efter-döme.
De utrikes ärenderna framställde icke mycket
bekymmer under denna riksdag. Czar Petters kejserliga titel var
det enda ämne, som uppväckte någon uppmärksamhet; men
som han förklarade sig derigenom icke vilja fordra någon
pneeminence och denna titel var honom redan förunnad af
Preussen och Holland, så blef den ock af Sverige beviljad.
Hertigen af Holstein uppväckte något mer bryderi,
genom sitt parti uti Sverige. Hans Kongl. Höghets titel och
hans penninge- samt allodial-arfs intressen blefvo med all
ifver påyrkade. Holsteinska partiet hade fått något mer
styrka, genom utgången af Stobé’s process. Många hade
fallit från konungens parti och en stor del ansåg hertigens
af Holstein pretentioner tj enliga att inskränka konung
Fredriks. Deraf hände, att hertigen erhöll Kongl. Höghets
titel och förnöjelse, genom en ansenlig penningesummas
utbetalande till honom.
Efter nio månaders förlopp slöts denna riksdag.
Rådkammaren, som då hade inträdt uti full utöfning af
konunga-myndigheten, egde ej länge detta hedrande och smickrande
välde, med lugn och förnöjelse. Konung Fredrik hade ömt
om hjertat sitt afseende att återtaga den förlorade
konungamakten och fasta kronan uti hessiska huset. Detta kunde,
genom Rådets oenighet, icke befordras. Afunden och
egennyttan, oskiljaktiga från menskliga väsendet, intogo deras
osynliga säten uti rådkammaren; denna delte sig uti partier.
Grefve Arvid Horn var hufvudman för den ena flocken, och
grefve Wellingk, grefve Tessin och baron Cederhjelm stodo
i spetsen for den andra; men med ringare styrka, ty
konungen och all utrikes influence var på grefve Horns sida.
Dessa sednare, med alla adhserenter, fingo namn af
Hol-steinare och ansågos såsom förrädare vid hofvet, hvilket
alltid uteslöt dem, som sig denna misstanka ådragit, från all
gunst och befordran.
Kejsar Petter, som alltid behöll en ifrån ungdomsåren
erhållen aktning för Sverige, gjorde sig mån om ett
närmare förbund än det Nystadtska. Slöt ock detta år ett
defensivt förbund, i kraft hvaraf Sverige egde af Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
