Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lefnad hade fästat hans håg på Paris. Sveriges politiska
intresse var härvid en anständig täckmantel för mensklig
svaghet. Grefve Tessin afgick till Paris efter riksdagen
1739.
Ryska hofvet visade vid alla tillfällen sin ovänlighet
mot Sverige. Österrike och England blåste upp lågan och
mössorna i Sverige hotade med Rysslands missnöje och
trodde genom skrämsel kunna öfverändakasta hattarne och
sätta de afsatta råden uti deras förra rum. Detta beredde
hattarnes sinnen och åtrå till krig.
Grefve Gyllenborg, som insåg att på ett eller annat
sätt skulle hämnden utbrista, var omtänkt att utfinna
någon ressource till Sveriges förmån. Han proponerade för
den skull konungen i Frankrike en revolutionsplan, genom
hvilken prinsessan Elisabeth, enda dotter och närmaste
arf-tagare efter kejsar Petter, skulle bestiga ryska thronen
och kejsar Iwan derifrån stötas, tillika med dess moder,
prinsessan Anna, under hvars förmynderskap han stod.
Frankrike antog planen, och instruerade sin ambassadör,
marquis de la Chétardie. Grefve Gyllenborg instruerade
likaledes hofkansleren baron Nolken, som då var svensk
minister i Ryssland. Båda drefvo denna plan med mycken
framgång. Prinsessan Elisabeth lånte med nöje örat till sin
upphöjelse och marquis de la Chétardie, som var prinsessan
förbunden, genom ett ömt och kärligt vänskapsband, styrde
hennes vilja, rådslag och steg. Allt bereddes till denna
revolution med mycken hemlighet och utan att regentinnan
Anna deraf något märkte eller misstänkte.
Baron v. Nolken yrkade på prinsessan Elisabeths
förbindelse att återställa till Sverige Finland, Estland och
Liffland, så snart hon uppsteg på thronen; hvaremot Sverige
förband sig, att med sina vapen soutenera henne på
thronen. Hon lofvade, dock med det förbehåll, att så snart
hon hade bemästrat sig ryska kronan, skulle Sverige ock
rycka fram med sin armée, och hafva den unga hertigen
af Holstein, hennes systerson, vid arméen; genom hvilkens
utbyte såsom rysk thronföljare, hon kunde bemantla den
sacrifice hon ville göra af sin faders eröfringar från Sverige.
Dessa löften blefvo icke skriftligen stadfåstade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
