- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Första delen. Annotationer och anecdoter öfver drottning Ulrika Eleonoras och konung Fredrik den I:s tidehvarf /
125

(1867-1872) [MARC] Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LEWENHAUPT OCH BUDDENBROCK DÖMAS TILL DÖDEN. 125

Ingen annan anstalt vidtogs, än att sända länets lands*
höfding, baron Wennerstedt, som var en ledamot af sekreta
utskottet, upp till sitt liöfdingedöme. Denne talträngde
man, som hade mycket uti munnen, men intet uti
förståndet och hjertat, uträttade der mera ondt än godt.

Emedlertid påskyndades generalernes process. Man
föaregaf, att grefve Lewenhaupts och Buddenbrocks
exem-plariska bestraffande skulle bidraga till allmogens
tillfredsställande. De blefvo flyttade utur sina hus, uti publika
fängelser: grefve Lewenhaupt till Castenhof, på
Norrmalms-torg, och baron Buddenbrock till Stadshuset, på Södra
torget, der de under lås och bommar, samt med officerare
och skildtvakter, bevakades.

Någon tid derefter utföll deras dom: generalen grefve
Lewenhaupt och baron Buddenbrock från lif, ära och gods;
öfverste Fröberg att kasseras, såsom ovärdig att tjena;
ge-neralerne Bousquet, Didron, Wrangel, öfverstarne
Silfver-sparre och De Lavall, somliga till ett, somliga till £ års löns
förlust.

Ehuru generalen grefve Lewenhaupts förhållande vid
arméen var ofullkomligt, felaktigt och nogsamt lade i öppen
dag, att hans förståndsegenskaper ej voro svarande emot
det beniga och vigtiga värf honom var ombetrodt, var han
dock icke behäftad med förräderi, egennytta eller afvog
vilja. Tvertom, han gjorde hvad ett svagt begrepp, en
inskränkt urskiljningsgåfva och ett godt hjerta åstadkomma
kunde. Hans krigsanda var rostad genom en lång fred,
och sedan ungdomstiden, då han tjente under prins Eugène,
uti det bekanta spanska successionskriget och sedan
under konung Carl XII, då han, med heder och med sin
konungs nåd, kommenderade dess drabanter till häst, hade
han alldeles lagt å sido krigs-omtankan. Hans hederliga
börd och ärliga rykte hade fört honom till hufvudman för
hattpartiet och satt landtmarskalks-stafven tvenne gånger
i hans hand. Riksdags-politiken hade förvillat honom; men
han var en nitisk man för sitt fädernesland, en behjertad,
en behaglig och god vän och man. Om dessa egenskaper
ej tjenade till arméens förande, så voro de deraf
härflytande olyckor mera att tillskrifva dem, som honom det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:04:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/1/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free