Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ansåg den med sanning såsom räddning ur en fara, den
oenigheten och villrådigheten gjort obotlig. Det befalldes genast,
att freden skulle andra dagen, under pukor och trumpeter,
förkunnas, ehuru den ej var ratificerad.
Kl. 2 om Måndagsnatten, den 20 Juni, då jag hade
vakt såsom korporal af drabanterne uti konungens förmak,
blef jag inkallad till konungen, som låg uti sin säng, men
kunde för oro intet sofva. Hans Maj:t befallde, att jag
genast skulle rida ut och recognoscera, huru långt
dalkar-larne avancerat och hvad de gjorde.
Jag träffade deras första fältvakt vid ett torp,
Sol-baddet kalladt; jag blef der, efter militärisk coutume,
anropad. Jag föregaf, att jag ville tala med deras anförare,
eller major Wrangel. De släppte mig fram. Jag råkade
en starkare postering vid Järfva bro, som likaledes
anropade och recognoscerade mig. Jag frågade hvar
högqvar-teret stod. De svarade, uti Järfva krog; der kunde jag
skönja hela hopens läge. Alla backar lågo fulla och hela
landsvägen åt Barkarby, så långt ögat förmådde se. Jag
föregaf mig vilja tala med major Wrangel och anmodade
bonden, som hade befälet vid denna postering, att tillsäga
honom. Men sedan han var bortgången, gaf jag hästen
sporrarne och red skyndsammast tillbaka, förbi fältvakten,
som fruktlöst anropte mig.
Jag aflemnade konungen min rapport och fann honom
iklädd stöflar och sporrar. Han sade mig, att han sjelf
ville rida ut samt se och tala med dessa rebeller. En stund
derefter kom riksrådet och öfverste-marskalken baron
Aker-hjelm och general Düring, dem konungen hade kallat. Hans
Maj:t steg till häst vid pass kl. 4 om morgonen, utan
någon annan eskort, än kapten De Lavall af gardet och jag,
tillika med riksrådet Åkerhjelm, general Düring och en
jagtpage. Konungen red långsamt, i gående, och var att
befara, det Schedin skulle stöta på öfverste Lagercrantz’s
postering, innan konungen hann dit ankomma. För den
skull anbefallde Hans Maj:t att jag skulle skyndsamt rida
- dem till mötes, och tillsäga deras anförare, att de skulle
göra halt, emedan konungen ville tala med dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
