Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
♦
af ständerne, dem de uti Stockholm efter sig lemnat,
lyckönskades.
Hela riket fann Hennes Kongl. Höghet kronprinsessan
vacker behaglig och qvick; men högdragen, sjelfrådig och
ovarsam. Men grefve Tessin och den del af hattarne, som
stodo de kongl. personerne närmast, funno hos henne alla
de fullkomligheter, som tillhöra stora regenter, hvilka ära
af Försynen danade till folkéns sällhet samt rikens heder
och tillväxt.
Konung Fredrik lät sig angeläget vara, att öfverhopa
Hennes Kongl. Höghet med nåd och Vänskap; men han
bemöttes med nog kallsinnighet. Han upprättade hennes
hofstat och gjorde riksrådet grefve Tessin till
öfverste-marskalk för detta hof, ehuru det var emot Sveriges bruky
att sätta till ett furstligt hof en öfverste-marskalk tagen
utur rådet.
Det missförstånd, som en tid härefter uppkom emellan
Frankrike och kejsarinnan Elisabeth, förändrade ock
ställningen uti Sverige.
Ryska kejsarinnans svaga egenskaper att styra en så
vidsträckt monarki som Ryssland, hade fängslat hennes
vilja under kanslerens grefve Bestucbeffs, och hennes
temperaments ’svagheter samt ombytliga sinnelag hade
förorsakat franska ambassadörens marquis de la Chétardies onåd.
Han blef från ryska hofvet förvist inom 24 timmar och
ryska St. Andrsee-orden jemte de myckna juveler
kejsarinnan honom förärat, blefvo återfordrade. Allt förtroende
Frankrike och Ryssland emellan upphörde och kejsarinnan,
lånte örat till österrikiska och engelska propositionerna.
Sverige, "som genom sitt defensiva förbund och den
dervid hängande subsidie-afhandling, icke kunde ega,
hvar-ken anledning eller intresse, att följa Rysslands fotspår
och afbryta ett förbund, hvaraf det hemtade nytta och
säkerhet, blef ett föremål för Rysslands ovänlighet, det
England underblåste; dock brast det ej ut förrän 1747.
Frankrike vinnläde sig härefter, att förena Danmark
och Sverige samt konungen af Preussen, och derigenom
uppresa, genom sammanbunden styrka, en puissance uti
Norden, som kunde emotstå Rysslands préponderance. Detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
