Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon var ung och kunde ej lämpa sig efter en så
ålder-stigeh herres humör. Hon sörjde konung Fredrik såsom
enka, och gifte sig många år efter konungens död med
riksrådet grefve Ulrik Barck, och dog barnlös 1781.
Efter henne hade konung Fredrik inga andra
maitres-ser, än de som for betalning äro alltid färdiga.
Sverige hade slutat ett förbund uti Petersburg, den
25 Juni 1745, om en defensiv-allians med Ryssland, jemte
subsidiers betingande, som återställde lugnet i landet och
betog allmänheten fruktan för örlig och danska partiet allt
hopp om framgång.
Ett nytt bekymmer yppade sig här, rörande den af
secreta utskottet gjorda författning år 1743, af 12 procents
premium för plåtarnes utskeppning. Alla grossörer förde
så mycket plåtar utur banken, att bankofullmäktige och
kommissarierne nödgades, genom bref till Kongl. Maj:t,
upptäcka bankens utblottade tillstånd så på silfver, hvilket
af konung Carl XII blef medtaget, som på koppar, hvaraf
då ej mer var qvar, uti dess förmögenhet, än som
knappast kunde svara emot en half månads cirkulation;
hvar-efter ingen bankosedel kunde diskonteras, hvarken i silfver
eller koppar.
Sedan villrådigheten hade sysselsatt rådkammaren uti
flera dagar, antogs bankokommissarien Eldhs förslag: l:o)
att förbjuda kopparmyntets utskeppning; 2:o) att förbjuda
kopparmyntets utväxling ur banken och 3:o) befalldes, till
penningerörelsens befordran, att banken skulle diskontera
med sedlar till 6, 9 och 12 daler kopparmynts stämpel,
samt slantar till skiljemynt. Detta förordnande var att
anse såsom ett jernbref och hade bordt förstöra bankens
bestånd och kredit, så inom som utom riket, om icke
redan sedelmyntet vunnit burskap i Sverige, fast inga lägre
än till 50 daler; men myntstocken i riket var ganska ringa
och ej tillräcklig, att diskontera stora summor. Så blef
fattigdomen och nöden en grund till bankens kreditsedlar.
Allmänheten tog, utan vedervilja, emot 6, 9 och 12 dalers
sedlar; och ehuru efter hand allt mynt försvann utur
rörelsen, märktes ingen förändring uti varupriserna.
Växelkursen gick någon tid derefter så till al pari, att år 1750
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
