Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utmärkte sig genom gäsning och orolighet. Hon älskade
icke Sverige och trodde det ej värdigt hennes snille; hon
var ej heller någonsin derstädes älskad. Det skönaste
ögonblicket i hennes lif var hennes död; allt dervid utmärktes
af eftersinning, slutföljd och mod. Hon hade ej den lyckan
att medtaga i grafven, hvarken sin familjs eller svenskarnes
saknad.”
Sådant var konungaparet, som ämnade kullkasta
frihetstidens ännu kärnfulla ständerstyrelse. Deras hjelpare
utgjordes snarare af ett kotteri än af ett parti; af unge,
äregirige, oerfarne och oförsigtige män, mot hvilka stodo
frihetstidens måhända bästa förmågor. Utgången kunde ej
blifva tvifvelaktig: konungen och drottningen fingo lösa
deras frihet, kanske lif med de största förödmjukelser. Af
deras förnämsta biträden slutade 8 under bilan, 5 till 6 i
landsflykt och åtskilliga andra på fästning eller i annat
fängelse.
Detta hindrade icke drottning Lovisa Ulrika, själen i
denna komplott, fortsätta utförandet af sin älsklingsplan,
att kufva Rådet och ständerna. Hon fick först under sin
sons regering, den glädjen att se frukten af sitt arbete; sedan
försök, gjorda år 1768 och 1769, äfven blifvit utan framgång,
mindre af motstånd, än af konungens oförmåga att utföra
så allvarsamma saker. Det blir en framtida häfdaforskning
förbehållet, att utreda hvilken andel Lovisa Ulrika haft i
denna så mycket beundrade 1772 års revolution, och
huruvida icke den af Drottningen med blod och tårar
uppröd-jade vägen, gjorde det så lätt för Gustaf III, att besegra
det i själatåget då liggande frihetstidens ståndsvälde.
Bland bilagorna till denna del äro otvifvelaktigt den
s. k. Riksakten af den 21 Augusti 1756*), samt utdragen
ur drottning Lovisa Ulrikas journal* 2) de vigtigaste. Den
förra af dessa handlingar hölls så hemlig, att riksstånden
ej fingo del deraf. Geijer, i sin skildring af frihetstiden3)
yttrar härom följande, med anledning af den Föreställning
Secreta utskottet tillrådde ständerna låta, genom den stora
’) Se bilagan N:o XV.
2) Se bilagorna N:o I och XXIII.
3) Se Dess samlade skrifter, sednare afdelningen: V:e bandet, pag. 176—177.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
