Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lugnet mellan Ryssland och Sverige blef ej återstäldt,
förr än Achiska freden stillat och desarmerat Europa.
Frankrike, Österrike och England arbetade sedermera gemensamt,
att bibehålla freden i norden.
Den Achiska freden tillskapade ett nytt politiskt
system: Frankrike trädde i nära förbund med Österrikiska
huset; konungen i Preussen blef ett hemligt föremål för
deras ressentiment; den förra var missnöjd med Preussens
sveksamma politik under kriget, och den sednare med dess
våldsamma förfärande. I följe deraf började ock Hennes
Höghet kronprinsessans tillgifvenhet för Frankrike att lugna
sig. Ryska hofvet var, sedan långliga tider, förbundet med
österrikiska huset och fattade ett vänligare uppförande mot
Sverige, som dock ej kom till någon stadga, förr än 1752,
genom sin allierades bemedling.
Hennes Höghet kronprinsessan vågade ej yppa sina
hemliga tankar. Hennes hopp om regements-förändringen
ankom på rikets ständers pluralitet; denna var sammansatt
af Hattar och understödd af Frankrike. I följe deraf var
det af mycken vigt, att smickra Rådet och Hattarne.
Det var icke Lovisa Ulrika gifvet, att länge dölja sitt
tänkesätt. Högmodet och häftigheten förvillade alltid hennes
försigtighet; och som hennes förstånd var uti en beständig
jäsnjng och åtrå att regera, så kunde hon ej afhålla sig,
att taga del uti alla riksärenden och bekymmer. Genom
sin gemål, Kronprinsen, ville hon styra både rådkammaren
och alla rikets verktyg, och yttrade mycket missnöje, när
konung Fredrik utnämnde någon till ett embete, som henne
oj var behaglig.
Grefve Tessin fick alltid uppbära förebråelser, när
något i rådkammaren förefallit, som ej var efter hennes tycke.
Grefve H. H. Liewen, som ej mindre än Hennes Höghet
älskade intriger, understödde Hennes Höghets ovarsamheter.
Denne herre var så mycket farligare, som han var räknad
bland Hattarnes hufvudmän och i följe deraf deltagande
uti deras hemligheter.
Hennes Höghets oroliga sinnelag verkade ock inom
hofvet. Hofstatsbetjeningen var henne sällan eller aldrig i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
