Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Härtill kom, att generalguvernören grefve Rosen, som
var misstänksam, kortsynt och vidlöftig uti sina ärender,
samt nogräknad i småsaker, hade råkat uti tvist med
öf-verste August Ehrensvärd, som styrde om finska
fästningsverken. Denne sednare var en mer accrediterad man bland
Hattar och ständer än R.R. grefve Rosen, och då dessa
begge herrar befälhafvare ej kunde sämjas, så blef
general-guvernörskapet indraget och R.R. Rosen till sin rådstol
återkallad.
Häraf uppkom mycken tvekan, om nyttan af den vid
1747 års riksdag grundlagda defensionsplan.. Hofvet och
Mössorna förkastade finska fästningsanstalterna, ehuru
Konungen förut, såsom kronprins, dem mycket förfäktat.
Hof-vets parti väntade understöd, uti sin attaque på Ehrensvärd,
af R.R. Rosen, som var med honom uti uppenbar tvedrägt;
men grefve Rosen, hvars -hjerta och håg var fäst vid
fäderneslandet, dess sällhet och lugn, lånade sig ej till
denna afsigt, och ville ej, att en enskild träta och
fiendskap, skulle blandas i allmänna saker.
Det anfördes mot defensionsplanen, icke utan grund,
att fåstningsbyggnaderna vid Helsingfors, Sveaborg, Lovisa,
Svartholmen, Carlsvärd på Gottland, Landskrona och
Chri-stianstad, företagna på samma tid, voro öfver Sveriges
förmåga att utföra; men isynnerhet tadlades planen till
Helsingfors’ och Lovisas befästande: den förra för dess
vidlöf-tighet och den sednare för dess läge. Man kunde med
goda skäl anföra, att Sveriges försvar vore illa försedt
med fästningsbyggnader, då arméen och sjömakten saknade
de årliga tillgångar af medel, som tarfvades till dess
underhåll, förbättringar, nybyggnader och förråder. Att
multi-plicationen af fästningar, då arméens styrka ej vore
tillräcklig dem att besätta, försvagade Sveriges defension; att
genom flottans förfall, vore Sverige blottstäldt att blifva
attaqueradt uti sin hufvudstad; med ett ord, att med en
stark och väl sammansatt armé till lands och sjös, vore
Sverige formidablare, än med de bästa fästningar.
Deremot anfördes, att Finland vore Sveriges förmur
mot Ryssland; att dess, med vatten och skär, afskiljda
läge, gjorde kommunikationen med Sverige svår och vin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
