Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lade uti quadriller; Don Quichotte med Sancho Pansa var
anföraren.
Konungen var utmärkt glad och nöjd öfver sin gemåls
ärebetygelser, och fann så mycket behag uti det uppbyggda
chinahuset, att han beslöt uppbygga det af sten och göra
deraf ett varaktigt ocli mera prydligt minnesmärke; så ock
göra planteringar till ställets prydnad. Under hela Adolph
Fredriks regering användes, af Konungens enskilda medel,
stora penningesummor till detta arbete; så ock till
opera-theatern, samt Cantons uppbyggande. Könungen trodde,
att man kunde tå städer, allenast man byggde hus; han
ville upprätta Canton till ett fabriks- och handaslöjders
säte. Canton fick fristads-privilegier; med mycken onödig
kostnad inrättades en fabrik af engelskt stålsmide; ifrån
Flandern förskrefs handtverkare att inrätta en spetsfabrik;
en sidenbandfabrik blef ock upprättad. Men vid denna så
kallade stadsinrättning, som bestod af 2:ne gator, dem
konungen hade uppbyggt, blef ej vid anläggningen iakttaget,
att der intet fanns något vatten, och att dess aflägsenfyet
på en ö, egde livarken tillförsel eller kommunikation och
i följe deraf till* lifsbergning ingen annan utväg, än utur
Konungens bodar. Inga handtverkare satte sig der neder
och efter hand försvunno alla fabriksinrättningar och husen
med dertill hörande trädgårdar blefvo skänkta till de i nåd
stående subalterna hofbetjenter och hvad öfver blef, anslogs
till komedianters och dansösers boning.
Konungens resa till Finland förstärkte ej hofvets parti
uti nationen. Ofverhetens dagliga lefnad, som utmärktes
genom kostsamma nöjen; genom förakt och förtal af
ständer och Råd, hvilka sednare med en stötande kallsinnighet
blefvo af Drottningen bemötte (riksrådet Löwenhjelm
undantagen, som då tycktes ensam ega öfverhetens
förtroende); sammansättningen af Konungens sällskap, som bestod
af grefve Erik Brahe, lagmannen baron Erik Wrangel,
öf-versten grefve Ludvig Hård, öfverste Stjerneld, öfverste
Kalling, majoren grefve August Meyerfelt, begge
capitai-nerne baronerne Carl och Fredrik Ribbing, kammarherrarne
grefve Bjelke och Gyldenstolpe, hofmarskalken Hans
Rå-lamb, öfverste-lieutenant Rudbeck, hofstallmästaren Watt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
