Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TVISTEN RÖRANDE INKÖRSELN PÅ BORGGÅRDEN. 61
mera stränghet; ty ehuru grefvinnan gaf vakten tillkänna,
och en vakthafvande underofficer, som vid porten stod,
hvem hon vore och påstod sin rätt, hotade han dock, att
hennes hästar skulle med bajonetten dödas, om kusken
körde ett steg längre till hvalfvet. Härigenom styrktes
riksrådet Höpkens misstankar. Han anmälde saken uti
Rådkammaren; den blef en affaire de corps. Rådet
anmodade öfverste Pfeiff att inställa sig i Rådkammaren till
upplysning och denne svage man inställde sig icke, utan
gick att häröfver inhemta Konungens befallning. Hans
Maj:t förbjöd honom, nu och framdeles, att lyda Rådets
befallningar. Rådet gjorde Hans Maj:t deröfver deras
underdåniga föreställningar. Konungen svarade, att han egde
härtill rätt och att han icke återkallade sina ordres. Ehuru
Rådet, bland många andra skäl, androg, att om
Rådkammaren uti riket icke annorledes än som en laglig domstol
ansågs, så kunde ingen undersåte eller embetsman vägra
att sig der ihställa, uppå behörig kallelse. Konungen
af-stod dock icke från sitt fattade beslut; hvarpå
Justitise-kansleren affärdades till öfverste Pfeiff med tillsägelse, att
om han sig ej inställde, så hade Justitiae-kanslern sitt
memorial färdigt, att honom, på embetets vägnar, angripa.
Hvarpå öfverste Pfeiff inställde sig i Rådkammaren och föll
uti Konungens och dess gemåls högsta onåd.
Ämnet till denna å båda sidor häftiga tvist var väl af
ringaste beskaffenhet, men blef betydande genom den
tillstötande omständigheten, af Konungens förbud till Pfeiff.
Hofvet och Mössorna lade Rådets högfärd till last, att göra
en betydande sak af en skildtvakts oförstånd, och Hattarne
afmålade Konungens förbud, vid detta tillfälle, såsom ett
inskränkande af Rådets lagliga myndighet, uti sammanhang
med hofvets planer, att omkullkasta Sveriges grundlagar.
Det. sades med skäl, att ingen embetsman kunde
undandraga sig ansvar för sitt embetes förvaltning och alldra
minst inför Konungens högsta domstol, der pluraliteten
utgjorde Konungens röst, enligt regeringsformen. Af fruktan
för frihetens förkränkning, trodde allmänheten farligt vara,
att lemna Konungen den makt, att fritaga befälhafvare
från redogörelse och ansvar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
