- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Andra delen. Annotationer och anecdoter öfver konung Adolph Fredriks och drottning Lovisa Ulrikas tidehvarf, från och med år 1743, till slutet af 1756 års riksdag /
68

(1867-1872) [MARC] Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

personers bättre rätt till befordran, som gifvit anledning
till detta vigtiga tvisteämne mellan Konungen och Rådet
om grundlagens rätta förstånd, vid tillfälle af Rådets
öfver-röstning 1). Uti ett öfverläggnings-sällskap af 1005
personer, delte uti factioner, och der all slags corruption hade
fatt inrymme, är lätt att leda ämnet på villovägen och
bortblanda hufvudfrågan, helst när ett tillstäldt buller och
gny tillkommer. Efter en lång och mödosam debatt, förde
jag dock Ridderskapet och Adeln dertill, att utan votering
öfverlemna detta ärendets utredande till en stor
deputation, sammansatt af Secreta utskottet, den såv kallade
se-oreta deputationen, der rådsprotokollen skärskådades,
utgörande, jemte 25 Bondeståndets ledamöter, tillsammans ett
antal af öfver 150 personer; emedan detta mål rörde
rege-ringslagarne och ej Secreta utskottets ärender, från hvilka
sednare Bondeståndet alltid varit uteslutet, men böndernes
biträde nu var oundgängeligt. Preste-, Borgare- och
Bondestånden, som afbidade Ridderkapets och Adelns beslut,
förenade sig härmed och, efter aflagd ed, sammanträdde
deputationen uti secreta utskotts-salen.

Med mycken flit och sorgfällighet handterades detta
ämne och jemfördes med Regeringsformen samt
Konungaförsäkran, hvilka alla instämde deri, att Konungarösten och
dess verkande uti beslut, var oskiljaktigt sammanbunden
med rådkammarens pluralitet, uti hvilken Konungens röst
räknades dubbelt emot ett riksråds, och egde Konungen
tillika votum decisivum, när rådsvoteringen utföll i paria
vota; härifrån undantaget-rättighet att välja en af 3
före-slagné etc. etc. Alla Konungens skäl togos under
granskning, men befunnos intet öfverväga de lagsens rum, dem
han vid sin kröning besvurit. I följe häraf, och sedan
deputationen kallat samtelige deras excellenser riksens råd
och afhört deras förklaringar, gillade riksens ständers
deputation riksens råds förhållande och författade sitt
betänkande till riksens ständers plena, som egde det att
stadfästa.

1) Jemför härmed Drottning Lovisa Ulrikas journal, bilagan N:o XXIII.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:04:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/2/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free