Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att åstadkomma våldsamheter emot öfverheten och att rycka
barnen utur föräldrarnes sköte, hvilket revolterade han&
Konung, såsom fader och alla potentater uti Europa.
Denna declaration gjorde sin verkan och idéen förföll,,
så att Secreta utskottet samtyckte Mindre secreta
deputa-tionens betänkande, hvilket afsändes till plena.
Här kom åter Konungens påstående jemte Secreta
utskottets betänkande, under stridigt ötvervägande. Efter
naturens och civila lagen, egde Konungen rätt, att ingen
vore närmare till bestyrande af barnens uppfostran, än
för-äldrarne; men häremot funnes 1720 års Regeringsform
tydlig, hvilken tillägger Riksens ständer, att vaka öfver de
Kongl. barnens uppfostran; att utnämna de personer, som
densamma skulle förestå, och dem med behöriga
instruktioner och föreskrifter förse. Alla hofpartiets intriger och
invänningar förmådde intet emot Hattarrnes pluralitet, och
så klara lagens ord.
Betänkandet blef af Riksens ständer bifallet och
Secreta utskottet uppdraget, att utnämna guvernören,
kavaljerer och praeceptorer för de kongl. prinsarne. Secreta
utskottet föreslog till guvernör för de kongl. prinsarne r
riksrådet barofc Carl Scheffer och till informator professor
Klingenstjerna från Upsala; till informator för prins Carl,,
professor Woltemat och för prins Fredrik, professon
Benzel-stjerna. Till kavaljerer föreslogos baron Gustaf Wrangel,.
baron Fredrik Silfverhjelm, grefve Gyllenborg och baron
Fredrik Sparre hos Kronprinsen; hos Hertig Carl: baron
Liewen och grefve Knut Posse och hos Hertig Fredrik
grefve Creutz och......... Alla dessa herrar och män blefvo
af Riksens ständer gillade och antagna.
Ehuru riksrådet baron Carl Scheffer1) var ännu i de
åren, då passionerna regera, och derjemte något inkon-
!) Carl Fredrik Scheffer, friherre (grefve Scheffer). Född 1715; Kanslist
1731; leg.-sekreterare i Paris; kanslijunkare; kammarherre 1741;
ministre-plénopotentiaire i Paris 1743; Kansliråd 1746: Riksråd 1751;
Seraphimer-riddare 1752; guvernör för Kronprins Gustaf och arfprinsarne 1756;
trädde ur Rådet 1761, men s. å. dit åter inkallad; entledigad från
nyssnämnda guvernörsbefattning 1762; lemnade å nyo Rådet 1765; grefve 1766
(men tog aldrig introduction); inkallad 1769 för 3:e gången i Rådet, men
undanbad sig detta förtroende; En af de 18 i Svenska Akademien 1785;
ledamot af Vetenskaps-Akademifen; död barnlös på Trolleholm i Skåne 1789^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
