Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sedan dagen af Hans Kongl. Maj:t var utsatt till
af-skeds-ceremonien på rikssalen, besökte mig kanslirådet
baron Diiben, med Drottningens helsning och åstundan, det
jag uti mitt tal till Konungen, på Bidderskapet och Adelns
vägnar, ej måtte låta något inflyta af de händelser, som
under riksdagen förefallit, henne till last. Jag försäkrade
Hennes Maj:t, att min underdåniga vördnad för Konungen
och för Hennes Maj:t ej tilläto mig att missbruka mitt
em-bete och numera omröra ett bedröfligt ämne, som uti evig
„ glömska borde förvaras.
Sedan riksdagen var slutad, togo sig stånden före att,
under namn af stånds-economica, afsluta oafgjorda
riksdags-årenden och anti-daterade deras beslut. Hos Adeln kunde
jag förekomma det; men icke uti de 3:ne stånden, der jag
ej var ordförande eller kunde, såsom landtmarskalk,
numera ega något insteg. Fördenskull anmälte jag det i
rådkammaren, såsom ett emot riksdags-ordning olagligt
företagande; hvaruppå Konungens förbud af ytterligare
sammanträde, till de respectiva stånden utfärdades.
Denna riksdag blifver i alla tider märkvärdig uti
riks-dagshistorien och riksens ständers administrations-utöfning.
Konungamakten blef här mer inskränkt, än med förståndet
af regeringssättet, uti sitt primitiva afseende, var tillämnadt;
men det som här skedde, var ett nödvärn emot våld.
Konungarnes omåttliga begär, alstra slutligen
underså-tarnes olydnad och motstånd. Hade intet Konung Fredrik
retat nationen 1722 och 1723, genom sitt begär till oinskränkt
välde, så torde icke grundlagen fått den uttydning och
inskränkning, som 1723 års riksdagsordning innefattar; och
hade Konung Adolph Fredrik, eller snarare sagdt hans
gemål, ej så häftigt sträfvat efter suverän makt, så torde icke
heller tjenstebetänkandet och stämpelakten blifvit påtänkte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
