- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Andra delen. Annotationer och anecdoter öfver konung Adolph Fredriks och drottning Lovisa Ulrikas tidehvarf, från och med år 1743, till slutet af 1756 års riksdag /
162

(1867-1872) [MARC] Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

heller vore Hans Maj:t obekant; att grfefven vore galen och
i de ömmaste utlåtelser tackade Konungen Hennes Maj:t
för dess honom, visade confiance. Härpå hade Hennes
Maj:t utbedt sig, det Konungen altid ville, på första bud,
till Hennes Maj:t inkomma, då budet annoncerade, att grefve
Tessin iått hos Drottningen företräde.

Allt hvad som förutsedt var, händer kort efteråt. En
morgon annoncerar sig grefven. Kammarfrun hade redan,
efter generell befallning, strax skickat bud upp till
Konungen. Hans (Tessins) mine och uppseende annoncerade
genast, att han i något vigtigt uppsåt var ankommen. När
han inkom volo kammarfruarna omkring Drottningfen, som
då var vid sin toilett; hans första missnöje betygades
der-öfver, att behöfva tala, i angelägnaste saker med
Drottningen, i vittnens närvaro; hvarpå Hennes Maj:t, som visste
visst, att budet redan var gånget upp till Konungen,
afvi-sade kammarfruarna.

Han bégär sitt afsked ifrån Kronprinsen och på frågan
hvarifrån nu å nyo ett sådant beslut hos honom
uppkommit, svarar han: att han vore af Deras Majestäter
handterad på en fot, att prinsen honom icke det ringaste aktade;
att prinsen hade stuckit fingrarne i näsan och derpå i
munnen och icke ville låta corrigera sig, ifrån en sådan oart.

Drottningen hade härpå föreställt honom, att det vore
henne okärt; men han borde erinra sig, att något sådant
aldrig blifvit med indulgence af Hennes Maj:t upptaget; att
Hennes Maj:t altid, på första tillsägelse, scrupuleusement
förhållit Kronprinsen hans fel, med all stränghet och att
den unge herren skulle för detta genast få sin skarpa
mercuriale.

Om mercuriale, invände grefven, vore nu ingen fråga;
han vore i Kronprinsen för mycket avilerad; han vore fri
svensk; ingen i verlden kunde binda honom till ett embete,
det han ville och borde öfvergifva; han ville straxt hafva
sitt afsked.

”Olyckligtvis, — sade Drottningen —, om grefven är fri,
äro Konungen och jag det intet. Ständerna hafva gifvit
grefven gouverneurs-skapet; vi tilltro oss intet att dispensera
grefven derifrån, utan deras vetskap”.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:04:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/2/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free