- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Andra delen. Annotationer och anecdoter öfver konung Adolph Fredriks och drottning Lovisa Ulrikas tidehvarf, från och med år 1743, till slutet af 1756 års riksdag /
234

(1867-1872) [MARC] Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Maj:t som sjelf icke, utan för mycket ifppseende, kunde
tala med en minister och med hvars höga approbation
detta steget redan var gjordt och inför ambassadeuren
an-nonceradt, tyckte Drottningen sig, igenom sin entremise,
pä det bästa hafva vårdat ifrån alla elaka påföljder, som
möjeligen ett sådant steg kunde åtfölja, och som nu endast
kunde drabba henne sjelf.

Svårigheten var nu att uppfinna, huru man hemligen
skulle få ge ambassadeuren del af allt detta. Hofvet
anställde en jagt vid Carlberg, och under prsetext af att en
del ministrar voro älskare af jagt, inviterades Puente,
Mal-zahn och d’Havrincourt; de 2:ne förre mest för omsvep
skull. Då hade Hennes Maj:t tvenne timmars conference
med d‘Havrincourt alena. Hans enda tvifvelsmål var, att
Drottningen skulle förmå, i en sådan vue, kunna disponera
Mössorna; att han hade all öfvertygelse au reste om Hennes
Majrts uppriktiga uppsåt. Drottningen försäkrade honom
derpå om grefve Brahe, som i partiet var utsedd till
landt-marskalk. Han svarade sig göra mycken räkning på dennes
probité och lofvade omsider, att icke understödja Hattarne
med sitt hofs credit eller penningar, på minsta sätt; utom
i den händelse, att hans hofs intresse uppenbarligen
äfven-tyrades.

Hennes Maj:t var öfver måttan nöjd att hafva bragt
Ambassadeuren derliän, och tyckte sig hafva vunnit en så
mycket större objet, som Rikets sanna intresse, jemte
hof-vets enskilda satisfaction och de förnuftigare Mössornas
håg, att se landet friadt från Rådets tyranni, tycktes
alltsammans härigenom vara vunnet. Men till all olycka hade
baron Erik Wrangel af denna händelsen fått någon
kunskap. Han upprörde strax himmel och jord och hans
föreställningar till Brahen voro de alldra ifrigaste. Förgäfves
gaf man honom att förstå, det Mössorna på infet sätt kunde
blifva victimer af detta aftal, mellan hofvet och
Ambassadeuren; oaktadt alla assurancer härom låg hans håg på,
att upplösa denna föreningen, och för att sätta
Ambassadeuren, som man säger nya loppor i öronen, sammanfattade
och utspridde han den skriften, som kallades Mössornas
testamente, hvars innehåll var af den art, att på en cour

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:04:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/2/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free