Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dicus sade, om icke en åderlåtning blifvit gjord, hvilken
ock garanterade Hennes Maj:t för hela den öfriga dagen.
Middagen gick förbi och Deras Majestäter hade vid bordet,
med allt möjligt utseende af tranquilleté, talt om
hvarje-handa indifferenta ämnen, dock icke utan att invärtes känna
smärtan af sin belägenhet. Efter bordet funno Deras
Majestäter grefve Brahe uti Konungens rum. Hennes Maj:t
började strax att, på det allra ömmaste, föreställa honom, då
han berättade om Pukens ståndaktighet, att om han
någonsin för Deras Majestäter hyste någon tillgifvenhet och
ömhet, han då, utan vidare tidsutdrägt, för allt hvad honom
kärt i verlden vore, skulle sauvera sig. Hennes Maj:t fann
strax hans naturligen spottska sinne något revolteradt vid
en proposition af den arten; men lät sig deraf icke
förhindra, att på ett lika enständigt sätt råda honom dertill;
tilläggandes, att han sedermera kunde afbida
omständigheterna och begära legd, och att han för hela den
oväldiga verlden skulle vara justifierad, om han i en ansökning
derom ådagalade, att han af fruktan för en förföljelse, som
i sitt raseri skulle innefatta honom, hans vänner och hela
partiet, hade tagit ett så extremt steg. Grefven nekade
väl icke, att om allt skulle blifva uppenbart, då ett och
annat skulle tyckas kunna något deponera emot honom;
”men” — sade han — ”att rymma för mig, det är att taga
sak på bak, och de skola väl ieke kunna, efter lag,
rubricera mina intentioner så brottsliga, att derefter mig något
vådeligt skall öfvergå”; yttrandes vidare, att hans grefvinna
vore i välsignadt tillstånd och att hon, om han flyktade,
helt visst skulle af alteration deröfver råka i yttersta fara.
Hennes Majrt försäkrade grefven, att hvad hans grefvinna*
vidkom, skulle Hon helt visst om henne draga den ömma
omvårdnad, att grefvens flykt långt mindre skulle skada
henne, än hon kunde blifva olycklig, i fall grefven skulle
falla i sina uppenbara fienders händer. Med ett ord, allt
hvad i verlden kunde uppfinnas, att öfvertala grefven till
denna försigtigheten, underlät Hennes Maj:t icke att
framställa, men allt förgäfves. Grefven ville omöjligt låta sig
dertill beqväma, och när detta samtalet en ganska lång
stund hade varat, inkom grefve Hård. Han, till all olycka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
